lillbarbro

.... Birka Paradise

Det är så härligt. Det ÄR som i reklamen det går till på dansgolvet. Det blev vi vittnen till.

 

 

"tja säljer min chinchilla p.g.a hatar honom. han heter teo och är ungefär ett år gammal en liten bok följer med om hur man hanterar den och lite till. den är svårsköt och ganger på allt t.ex sladdar saker gjorda av trä. bur medföljer vid köp. ring mellan 12 - 19... ps. han skiter mycket."

Här kan du hitta fler fina Blocket-annonser: BestOfBlocket

Det finns två damer som konternueligt kommer och köper väskor på vårat jobb. Väskorna är sådana som kunder får när de handlar skor, men som är dyra att köpa in så att de som vill ha utan att handla skor får betala för dom. Det är mosters lilldotter eller grannens tonårskilles flickvän eller nån annan i den stora bekantskapskretsen som nu också vill ha säger damerna. 

Jag vet inte varför dom känner att dom måste förklara till vem det är, dom får ju betala fär väskorna, men förklaringarna blir allt längre och längre. Jag har dock förstått att att dom är pantletare, men vad jag sett så är det inte till det väskorna används.

Idag kom en av dom in med ett paket till mig. Jag kände instinktivt att detta bör jag inte ta emot. Det är en muta. Nu vill hon hämta påsar gratis. Men hon stod på sig och sa att jag var så snäll och lät dom handla väskor, drog nån liten historia om hennes två döttrar och påsar och jag så snäll så snäll. Och hon hade varit förbi tidigare med sin julklapp till mig men då var jag inte här. Hon insisterade på att jag skulle ta den. Och så gjorde jag det.

När hon gått öppnade jag paketet och inuti fanns ett paket hjärtformade Noblesse. Är det något man kan muta mig med så är det just Noblesse. Hur visste hon? Och nu undrar jag: kommer jag palla att fortsätta ta 15 kronor för mina väskor? Jag är mutad!

..och går och tränar nu. Det är inte klokt vad halva jag kämpar emot. Men nu när jag skriver det här så är det bara att ge sig av. SATS, here I come, once again!

A har fixat en ny bakgrundsbild till min dator.



Detta efter att vi med skräckblandad förtjusning läst hennes blogg. Det var Kollegan, förstås, som snokat rätt på den. Dra på trissor och kom igen på små hjul säger jag bara.

Nätet fullkomligt kryllar av missnöjda människor som spyr galla över Cykelringen. Här är vi minsann många i samma båt... Här är ett axplock:

12:59, 16 juni 2008

VARNING för Cykelringen!

Cykelringens reor är rena bluffen!. De tar in cyklar i januari och efter ett par veckor rear de ut dem till 50" mot det påstådda försäljningspriset. Det är rena bluffen och cyklarna är RENA SKRÄPET. Har själv råkat ut för dem och köpten en " Svalan"-cykel som gick sönder efter ett år när garantin gått ut. Vevlagren var trasiga konstateradde min cykelreparatör och såg att det var rena skräpet som hade satts in i cykeln. Dessutom var det ingen riktig Svalancykel för den fabriken upphörde för många år sedan utan cykeln hade förmodligen tillverkats i Taiwan el. dyl. jag vände mig till Reklamationsnämnden som dömde enhälligt till min fördel men Cykelringen vägrar ersätta mig. De är helt oseriösa och oförskämda att ha att göra med. Se upp med deras s k Reor och dåliga skräpcyklar som är rena bluffen!

"När jag påpekar att en cykel var billigare före rean, då tar Cykelringen bort just den cykeln från nätet. När jag sen påpekar att priserna gått ned efter rean, då byter Cykelringen strategi och höjer priserna på webben, men låter priserna ute i butikerna vara de samma. Det ska bli intressant att se hur de reagerar nu när de får reda på att jag inte bara kan surfa, utan att jag också kan prata i telefon."

VARNING FÖR CYKELRINGEN.

Igen. Min karl har blivit "lurad" (OBS! Citattecken, mig kan ni inte stämma) på sin cykel där, jag menar: de skickar med skötelråd om cykeln som man skall utöva, men de informerar inte om, vilken kass kvalitét fanskapet är i. Eller hur svårt det är, att kunna få ta del av garantin, i praktiken. Det är praktiskt taget OMÖJLIGT att nyttja garantin, för hur man än vrider och vänder på det, kommer de med mothugg. Hur man SKULLE ha gjort. Sedan betalar man närmare tusenlappen för att få en del av cykeln utbytt, och när man får cykeljäveln tillbaka, så är den i VÄRRE skick än innan. Det var just det P råkade ut för.

Köpa cykel? Välj för Guds skull inte cykelringen på Hornsgatan!


Idag hämtar jag min cykel. Sedan hoppas jag att jag slipper gå dit igen....

I ett tidigare inlägg hintade jag lite om att jag varit med om nåt irritationsmoment. Och det kan väl vem som helst räkna ut att det har med den nyinköpta cykeln att göra.

Igår handlade det mest om att jag hade problem att skruva fast mina nya reflexer och lampor på cykeln. (hållaren till framlyset gick av, hållarna var för stora så de hängde löst plus att lampan inne i cykelgaraget slocknade var femte minut så att jag fick famla mig fram till lysknappen ca 5 meter) Där tycker man kanske att det räcker. Men icke.

Redan några dagar innan då A lånade cykeln till jobbet hände det grejer. Först pajjade växeln. Strax därpå hoppade kedjan av. Det samtidigt som sadeln gav vika och sjönk till botten. Japp så var det. Allt på samma gång. A drog till cykelbutiken och nötterna som jobbar där. Denna gång var de faktiskt hjälpsamma.

Men i morse när jag skulle ta cykeln till jobbet så märkte jag att pedalerna var helt skeva. En av killarna i butiken sa i förbifarten innan jag stack med cykeln vid själva köpet att jag första månaden skulle dra åt pedalerna nån gång i veckan (suck). Vilket jag GJORT!!

Stackars A fick med sig cykeleländet till jobbet för att skruva åt pedalerna. Men det gick inte. Så han fick istället bege sig till nötterna igen.

"Det är ett handhavandefel" avgjorde cykelgossarna direkt. A berättade att jag hade skruvat men de menade att detta inte skulle ha hänt ifall jag gjort rätt. Jämförde med proffscyklar av bästa märken och kunde inte medge att det var ens lite dåligt efter inte ens en månad. A fick dom trots allt till att stå för reparationskostnader men jag får nu betala nya delar som behövs. Det blir en mindre summa, visst, men det är så otroligt hopplöst irriterande hur saker sköts på den där cykelbutiken! Bara det att de efter köpet gått igenom berättar att man ska bygga cykeln själv! Borde ju stå i annonsen att man köper en modellsats som ej är till för vanligt bruk.

Nåväl. Det är iallafall som att kilalrna i butiken är ständigt beredda på bråk. Taggarna utåt. Även om det inte är något problem så tar dom varje möte med en kund med en detärintevårtfel-inställning. Och undra på det. De måste ju ha minst 80% missnöjda kunder. Minst. Jämt.

Aldrig. Mer. Cykelringen.

Punkt slut.

Så kom dagen då vi skulle få hämta cykeln.

Även denna dag hade stället nattöppet och jag kan sätta ganska mycket pengar på att de här killarna som jobbar kvällspasset har tröttnat sedan länge. Det är ju i allafall känslan dom utstrålar där de trött står bakom disken när man entrar deras butik.

Från det att jag berättade att jag var där tills det att jag frågade hur det gick tog det ungefär en halvtimme.

"Hittar ni den inte?" frågade jag.

"Det e inte det att vi inte hittar cykeln, vi hittar inte vår del av kvittot"

"Då kanske vi kan få ta cykeln så länge så vi hinner montera?"

Killen fick något om möjligt ännu tröttare i blicken. "Har ni tänkt att montera den på plats??!"

"Ja"

"Alltså, vi stänger om en kvart"

"Men vi har varit här i en trekvart"

A föreslog att vi skulle kunna komma tillbaka nästa dag om cykeln var monterad och klar då.

"Vem ska montera" undrade killen bakom kassan.

"Ni"

Killen skakade bara nekande på huvudet. Nu började stämningen bli riktigt tryckt. Men paketet fick vi och verktyg att montera. På vägen ut mötte vi en annan ur personalen som när han såg att vi skulle montera utbrast

"Alltså ni vet att vi stänger om en kvart va?"

"Ja"

"Ni kommer inte hinna"

"Men din polare sa att det bara var tre delar och att det gick jättesnabbt att montera när jag köpte cykeln"

"Men vi stänger om en kvart iallafall"

Nu började det kännas som att vi låg i krig mot personalen. Jag var kymig och pepp på samma gång. Nu skulle vi verkligen montera på nolltid. Några tre delar var det förstås inte tal om. Minst 6 delar var det. Och jag blev smått nervös.

Men vi grejade det. Och när jag sa hejdå till gossarna var det ingen av dom som svarade. Men nu har jag en fin cykel iallafall men jag vet inte om jag tycker att jag kan rekommendera butiken i fråga...

Min gamla cykel blev stulen i somras. Så när jag på tunnelbanan satt och läste en annons i Metro om en cykelbutik som höll nattöppet med superrea nappade jag. I annonsen läste jag om en fin gammaldags svart cykel för en hyffsat billig penning.

På fredagskvällen drog jag således med mig A till deras filial i Vasastan. På vägen dit fantiserade vi lite om vad som kunde vara haken i ekvationen prima cykel vs. spottstyver. "Om den är omonterad vill jag inte ha den" klargjorde jag.

Nåväl. Framme i butiken möttes vi av 3 onormalt ocharmiga manliga expediter. En av dem morsade på mig och jag klargjorde glatt att "jag var intresserad av cykeln av märket Mirage i gammaldagsmodell".

"Vill du ha växlar?" Undrade killen med det mest uttryckslösa ansiktsuttrycket.

"Jag tror det var 3 växlar på den?"

"Är du säker?"

"Nej..." Jag börjar nu känna vart detta kommer att barka hän. Priset kommer gå upp. Kraftigt.

Killen knappar i datorn och klargör sedan att priset är utan växlar. "Vill du ha växlar blir det 500:- till."

Jag börjar förklara att jag hade tänkt mig ett billigare pris för att jag inte ska bli så ruinerad om cykeln blir stulen igen. Killen är helt oförstående. "Det här e ett otroligt bra pris för en cykel av så bra kvalitet" maler han på. Och jag fattar nu att han och jag aldrig kommer nå varandra i vår kommunikation.

Ok. Jag bestämmer mig för att det inte är läge att snåla in på växlarna och tackar ja till erbjudandet om 3 växlar. Sagt och gjort. Härpå följer en liten diskussion om lås. Jag förstår inte killen. Han förstår mig ännu mindre. I mitten står A och översätter mellan oss båda och tillslut har även ett s.k godkänt lås adderats mitt köp. 590:- till blev det. Känslan i magen är lite kymig men jag tänker att nu får jag mig ändå en riktigt fin cykel av kvalitet.

Precis när killen tagit mitt kort och genomfört köpet och kvittot rullar ut säger han som av en händelse:

"Jag måste påminna om en sak. Cykeln kommer i kartong."

"NEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!!" spontanropar jag ut. Och skrattar åt ironin. Det gör inte killen. Han säger istället (som han säkert säger efter varje kortköp) att den endast är i tre olika bitar. Jaja, hejhej. Vi går hem och väntar på att dom några dagar senare ska säga att cykeln anlänt.

Spännande fortsättning följer

Japp, ni ser rätt. Nu har även jag börjat med cykelhjälm. Det satt långt inne, men nu är den på plats, som synes. Det är Mammas förtjänst. Jag ringde henne i förra veckan och berättade att jag köpt en ny cykel. Följdfrågan på det blev givetvis "Du har väl hjälm??!!" varpå jag fick lov att erkänna. NEJ. Jag klev direkt in i tonårssrollen igen. Den där man bara inte kan ha hjälm på sig. För att man ser ut som en idiot.

Men se det kan man visst det. Ok, man ser ut som en idiot. Men jag har funderat lite på det och kommit fram till att jag numera kan stå ut med att göra det. Jag vinkar till och med glatt till bekanta när jag svischar förbi dom på min nya hoj, i min nya hjälm. (Fast en liten röst i mitt huvud roper samtidigt "Hiiiiiiii Waaaaayyyyne" och sedan hörs också en liten krasch direkt därpå, i mitt huvud alltså) I verkligheten kommer ingen krasch men OM det nån gång skulle göra det, då e det med cykelhjälmen på.

Ps. Jag valde den minst svettiga modellen, men bandet under hakan har de glömt att tänka på. Både svettig och skavig. Och när jag svalde en fluga i farten kändes det som att bandet även tryckte på kräkreflexen. Annars är den fin min nya hjälm. Och Kollegan frågade mig om jag kommer bli en sån som går in på ICA med hjälmen på. Det kommer jag inte kan jag meddela.

Nu när det snart är dags att bli sambo är det hög tid att rensa ut i bohaget. Jag har startat upp med att sälja en del av min skogarderob. Många finingar som jag egentligen tycker om. Men klyschan KILL YOUR DARLINGS är för närvarande mitt mantra och nu ryker dom. Kolla här och tipsa en vän:

http://modette.se/LillBarbro och sedan kollar du under "annonser"

Startade upp förra veckan med Friends in Need´s "Alla vi". Veckans val känns självklart. "En dag på stranden" med Thomas Ledin är en låt som länge irriterat mig. Visst, man får ge honom att "Sommaren är kort" var en sommarlåt som faktiskt funkade. Grejen är bara att han kanske borde nöjt sig där. Men mycket vill ha mer. Och då kan det bli så pass risigt som i denna efterföljande sommarplåga.

 Lägg sedan till att Thomas försöker rida på varje våg som drabbar Sverige. Uttrycket "Gilla läget" blev runt 2006 ett välanvänt och trendigt uttryck. Thomas snappade direkt upp detta och skrev låten "Gilla läget". Nu har Thomas snott ihop låten "Håll ut". En låt som är tänkt som en pepp till folket i kristider. Jag har hört att han har nån slags tanke på samarbete med Volvo och SAAB men jag vet inte hur det är med den biten... Nåväl, tillbaka till sommarlåtar, jag tänker mig detta scenario:

Ledin sitter i köket å funderar. Det är tidig vår och businessen går sisådär:

"Alltså Sommaren e kort var en riktig kassa-ko , lättinhåvade stålars alltså... sommarlåtar e verkligen the shit... e man pinsam om man kör typ en likadan variant i år?... ja kanske....eller? Äh, alla älskar ju det, brudarna, deras killar, deras ungar, deras mammor, det kan ju liksom inte gå fel. Jag tror jag gör det. Jag tar med mig papper å penna nu på muggen och plitar ner en sommar-hit. Behöver inte bli så avancerat....."

Och Ledin tar verkligen till de billigaste av trick där han sitter på sin toalett. Texten osar "jag har inget att skriva om" med meningar innehållande fraser som "sen gick jag in i huset", "det blir säkert ändrade planer, hursomhelst, det blir nog bra" samt "jag låter dagen få bli som den blir".

"Jag låter texten får bli som den blir, hursomhelst, det blir nog bra" är en mer passande textrad enligt mig. Sista versen orkar Ledin inte ens skriva utan nöjer sig med ett "Nanana-na" i mallig ton. Jag föreslår att du scrollar ner till texten å ser om du håller med...? Jag vet att jag är hård mot stackars Tomas men han har ju ändå så många fans....

 (Video saknas)

Jag vaknade först av alla

Tog min morgonpromenad
Klädd i slitna shorts och orakad
Gick jag där på min strand
Jag vandrade jämns med vattnet
Njöt av varje andetag
Det var den bästa stunden på dygnet
Hela sommaren låg stilla
Jag såg ut över havet
Kisade med ögonen och sa:
Det verkar bli en fin dag idag

Det blir en dag på stranden
Molnen har dragit förbi
Vi sjunker ner i sanden
Låter dagen gå som den vill
Det kanske blir en lunch i skuggan
En siesta, vad vet jag?
Det blir säkert ändrade planer
Hur som helst, det blir nog bra

Jag vände mig om
gick hemåt
Såg båtarna på väg mot land
Mötte vår morgontidiga granne
Med en solstol i sin hand
Sen gick jag in i huset
Och bryggde vårt morgonte
Sen väckte jag mina älskade

(Refräng: Det blir....)

Låt alla världens telefoner ringa
Jag är inte anträffbar
Vi låter hela världen vänta
Vi har stängt för idag

Nanananananana....nanananananana

Nanananananana....nanananananana

(Uppr: Det kanske blir)

(Refräng: Det blir....)

Alltså vaddå, ska det här vara nåt som en sån som jag ska nappa på?



Jag får ständigt post av Rickard Sjöberg. Hurtiga färgglada kuvert med breda leenden på. Miljoner som väntar bakom kröken. Gå ihop med grannar och vinn mer. Miljonregn i ditt område. Jag öppnar aldrig kuverten. Tycker liksom inte att jag hör till rätt målgrupp. Och vem ligger bakom idén till röda overaller, överkäckhet och pratbubblor?

Reklamen på tv är om möjligt ännu töntigare. Det riktigt vrider sig i magen av pinsamhet när Rickard & gänget på kuvertet springer runt bland stock och sten i sina overaller. Försöken att locka till skratt är torrare än fnöske. Eller är det bara jag som inte garvar när en overallprydd Daniel Da Silva snubblar på en trädrot?

 Men sen ser jag ändå hur dom tänker. I deras statisktik är jag en ensamstående kvinna på 30+, boendes i närförort, utan dunderinkomst. Klart en sådan som jag skulle kunna tänkas falla föga för svärmorsdrömmen Rickards peppande uppmaningar att vara med - jag också! 

Men vet ni vad som är mest retligt med att jag får denna post? Det är att A inte får den. För en twenty-something ungkarl boendes i city har väl enligt statistiken annat för sig om kvällen.

Det finns ett gäng människor som utnyttjat sommaren som en skjuts till en hit under åren. Med mer eller mindre brillians. Gemensamt för dom alla är att man inte har särskilt höga tankar om den svenska publiken. Vid text läggs nästan ingen vikt alls. Istället är krutet alltsom oftast satsat på en kladdig melodislinga. En sån som är meningen ska trallas på alla stränder och kräftskivor. Och vem kan klandra hitmakaren, pöbeln sväljer i de flesta fall låten med hull och hår.

På LillBarbro uppmärksammas nu endel av dessa musikaliska underverk.
Först ut:

ALLA VI - Dr Alban, Björn Borg, Thomas Brolin och Mattias Frisk

Denna sommarlåt tar alla pris när det kommer till textförfattande. Klockrena rim som Sommar och stränder, Brun utan ränder finns att hitta hela låten igenom. Och var har killarna så bråttom i videon? Kommer de någonsin att komma fram?



Varsågod och sjung med:

Var e doktorn?

Alban? Thomas! Björn och Mattias!!

Alla vi längtar efter sommaren Alla vi längtar efter sol igen

Alla vi längtar efter sommaren Alla vi längtar efter sol igen

Ooooooooooh

Sommar och stränder, det vill alla ha

Brun utan ränder, så ska det va

Gin & tonic på stranden - Oh lalalala

En flicka i handen, det vill alla ha

(Albans stick:)

Himlen e blå. Havet likaså

Kom igen Björn, kom igen Frisk, med Brolin, Doktorn e här

Det e coolt, det e stabilt

Oooooooh

Refräng, Alla vi...

Sommar och stränder om natten det händer

Båten i hamnen, en flicka i famnen

(Upprepa Alban-sticket Himlen e blå...)

Refräng, Alla vi..

Alla vi längtar efter sommaren, Alla vi  - det e stabilt

Alla vi längtar efter sommaren Alla vi längtar efter sol igen

Alla vi längtar efter sommaren Alla vi längtar efter sol igen

Aaaaaaalla vi - sommar bad och stränder

Ååååå-å-å - bruuuun utan ränder

Aaaaaaalla vi - alla som vi känner

Ååååå-å-å - det e nu det händer

 

 

Den här månaden har varit lite av en fasa pengamässigt. Så nu när mitt busskort gick ut så plockade jag fram cykeln istället för att punga ut för nytt kort. 700 är ju dessutom rena rama rånet. Eller iallafall trista pengar att betala. Tänkte att detta ju även passar min nya livsstil - La vie sportif!

Sagt och gjort. Jag köpte nytt lås, det gamla hade rostat igen, och satte av på cykeln igår morse. Idag är dag 2. Idag är det punka. Inte ok. Det är ju sånt här som får mig att låta cykeln stå i ett år!

Ödets ironi. Hrmppf.

Usch nu är det inte kul här. Dålig dag på jobbet. Säljer inte ett jota. Redan på förmiddagen var det segt och när snöstormen kom och bjöd på spetsiga snöflingor i snabb takt på tvären var liksom måttet råkat. Men som grädde på moset åkte en rullstolsbunden dam förbi och la en spya precis utanför ingången alldeles nyss. (Ja det är synd om henne MEN det är SYND om mig också!)

Systerbutiken har sålt för min summa x 4 och min chef undrar varför samtidigt som han visar upp en bild i sin mobil på 2 piffiga tjejer i likadana kläder som glatt kollar in i kameran och omfamnar varandra - tjejerna från andra butiken. Själv står jag här i ylletröja och halsduk för att det är så rasande kallt. Och jag känner mig inte alls som en tråkkärring i jämförelse. Inte då.

Som ni hör så är det dags för mig att stämpla ut för dagen. Det är inte långt kvar nu och när timmen är slagen så ska jag unna mig en vända till Gina Tricot och Monki. Måhända är det lite glatt därinne. Sedan ska jag möta upp A och då kommer mitt humör att vända, det vågar jag faktiskt lova. Sedan ska batterierna laddas om över helgen för nya tag på måndag. Då har jag nog glömt allt vad elände och kyla heter tror jag.

Ibland måste man få sjunga ut.
Trevlig helg på er allihop.
Kärlek från the L to the arbro

Det gjorde iallafall jag. Hade en så härlig morgon. Vi åt frukost med kaffelatte, avocadomackor och ägg. Läste tidningen. Tog det piano. Jag trodde nästan att det var lördag. Var helt uppe i det blå och svävade och var lycklig. A låste dörren om oss när vi tillslut skulle gå och jag satte i sista sekund av mot jobbet.

För att där utanför upptäcka att mina nycklar var kvar hemma. Får hjärnsläpp. Ringer chefen som bor i närheten. Men han står själv i sin andra butik och har inte nycklarna till min butik med sig. Ringer Kollegan. Hon svarar inte.

Kastar mig in i en taxi för att åka hem å hämta nycklarna. Förklarar min situation för taxikillen som är snäll och säger lugnande grejer som den att det kan hända alla. Men där och då på Skanstullsbron kommer jag på att jag är ett trippel-klantarsel. Jag kan ju inte låsa upp hemma och hämta nycklarna! Hur fasen kunde jag tro det?? Snälla taxikillen tröstar mig med en klanthistoria som innehöll Arlanda, pass och två vändor fram och tillbaka till Södertälje medan han vänder bilen i Gullmarsplan. Men jag kan inte riktigt ta in hans berättelse.

Så jag får förnedringsringa chefen som stänger butiken, åker hem till sig å hämtar nycklar, slänger ut dom i farten till mig och är tillbaka på plats i andra butiken på otroliga 12 minuter! Hur det gick till undrar jag än. Men jag kunde öppna 15 minuter för sent. Så det gick ju ganska bra trots allt.

Men till saken hör att det ringde en kund redan i tisdags som jag då uppfattade som ganska ettrig. Hon undrade om vi kommer vara i tid på fredag. Ville försäkra sig om att vi inte brukade komma tio minuter en kvart för sent å så för hon skulle hänga på låset. Jag svarade att vi alltid öppnade elva och tyckte frågan var på gränsen till oförskämd. Hela veckan har jag tänkt på detta och också tänkt tanken att det säkert kommer hända nåt så jag inte öppnar i tid. Och självklart blir det så. Och självklart kommer hon. Men som tur var kunde vi båda skratta gott åt det skedda och åt det ironiska i att detta händer just då hon ringt i förväg.... Slutet gott allting gott.

Lillräven (som alltid har koll på allt som händer på Youtube och så) visade för någon vecka sedan ett klipp från Kanal 5:s nya tv-show "Ballar av Stål". Ett mycket roligt klipp med en kille som retar upp fotbollssupporters och får dom att jaga honom. Så idag när programmet hade premiär kollade jag in om det var något att ha. Hade en känsla av att det bästa skulle vara det lilla klipp vi såg. För er som inte har koll på programmet så är det ett gäng knasbollar som tävlar om vem som vågar bete sig mest upprörande bland folk. Vem som har de ståligaste ballarna helt enkelt.

Faktiskt var det ganska kul. Lite sådär jobbigt pinsamt. Men roligt. Mest pinsamt blev det när Kjell Eriksson (min gamla P3-favorit) gjorde en hemmagjord "Game Show" där två stackars killar fick pulsen mätt av en sjuksköterska medan de fick titta på bilder av damrumpor, får och killar i latexshorts. De blev så jobbigt stressade utan att vilja låtsas om det. Men det ettriga pipet från pulsmätaren skvallrade.

Vann gjorde detta rackartyg:



Men var det en slump att 4 av 5 tävlande drev med män? Jaja, skoj var det iallafall...