Ge mig en sengångare



 

Jag dör på den här filmen.

 

Har då aldrig sett något sötare! Det här är små sengångare som (om jag hajjat rätt) är omhändertagna av en tjej i Costa Rica efter att deras mamma dött av elektrisk stöt eller liknande. Åh, tänk att ha det som jobb! Då skulle jag må. Kolla hur nöjt dom somnar in. Kolla uppsynen på killen som hänger upp och ner vid sin matskål. Kolla den som somnar kramandes ett mjukisdjur. Kolla in den sista sköningen i filmen i hippie-gunga.

 

Som sagt - jag dör!

 

 


Bästa Nina Hemmingsson




Jag brukar inte vara så mycket för serier. Serierna i DN - jag hajjar dom inte! Okej, Rocky kan va lite smårolig ibland. Men undantaget för mig är Nina Hemmingsson. Fantasisk! Mer av henne hittar du här. Och så finns hon på Twitter också.


Vårhelg




Vi tog helg redan på torsdagen och möttes upp på Medis för lite AW-häng. Karins sista dagar i Stockholm och då har vi passat på att ses mest hela tiden. Sedan blev det Malmen med fler människor och pojkvänner. Mycket trevligt!



Karins sista dag på jobbet. Och som den lilla present-fixare hon är så hade hon med ett stort, lyxigt påskägg till mig. Åh påskägg! Så nice!



I påskägget låg förutom godis ett mindre ägg med detta halsband. Love it! Har en känsla att jag haft ett sånt här en gång i tiden.. men minns ej när hur var?!



Efter jobbet gick jag och Karin till Sardin och åt Tapas och drack Sangria. Det var toppen!




Sedan blev det Och Himlen Därtill uppe i Skrapan. Vi fick ett litet "eget" rum med bara ett litet bord i och två snurrstolar. Och så glasväggar och utsikt bort till Globen och över Söder. Supernice! Hanna dök upp också och piggade upp tillvaron ytterliggare.



På söndagen kom Karin och Fredrik över till oss på middag. Men eftersom det var så soligt och härligt och jag hade suttit inne och ritat hela dagen så mötte jag upp dom först på Medis och sedan blev det Loopen i Hornstull där de har plastpalmer som Karin blev väldigt glad för.



Alla var lika nördiga med sina kameror...



På vägen hem till Alexander som hade gjort Biff Rydberg. Supersmarr. Och sedan blev det farväl till Karin och Fredrik. Det var jobbigt. Men nu ska det bli kul att hälda på dom i Kattne, och att få besök av dem här i Stockholm. Och så får vi ju vara glada att vi över huvudtaget fick bli vänner! Puss på er och lycka till med nya lägenheten!



Thailand - I diabildsformat



Med Quatar Airways bar det den 5e Februari av. Vilken känsla. Inte nog med att vi hade 2,5 veckors semester framför oss. Här på flyget fick man ju välja film själv! Jag som aldrig rest så långt förut har inte varit med om maken. Med ett glas vitt och filmen I am Sam mådde jag fint. (Gråt - skratt - gråt - skratt - skål!)



Vårt första anhalt var Maeh Meh Resort på Koh Samui. När vi kom hit var huvudet lite tuggummi efter alla flygtimmar och jetlag. Vi började dock dagen på stranden och när vi sedan gick och la oss sov jag 13 timmar i streck. Det tror jag är rekord för mig. Så skönt!



På Maeh Meh Beach var vi i två dygn. En lugn, fin strand. Vi läste och åt ananas som förlsäljare skar upp på stranden. Mums! Faktiskt så körde vi också ett pass bikramyoga genom att slå av AC-n i bungalowen. Skitbra!



Nu har vi åkt över till Koh Tao och har just hoppat upp på flaket av taxin till vårt nya hotell och mottagit förarens förmaning "Be careful". Och precis som bilden antyder så är vi lite spända. Det var en bumpig färd i branta uppförs och nedförs. Vi och det franska paret vi delade flaket med höll krampaktigt i oss samtidigt som vi förde någon slags trevande konversation på knackig engelska.



Väl framme vid View Point Resort fick vi först välkomst-thé medan vi "minglade" med fransmännen och några andra nyanlända gäster. Sedan blev vi visade till vår bungalow. Den var jättefin och koj-lik och låg högt i djungelliknande miljö.



Balkongen var stor men ungefär 1.5 m i takhöjd. A fick huka sig fram och t.o.m jag slog huvudet ordentligt vid ett tillfälle. Men att ligga som A på bilden var ju ändå herätt.



När natten kom i bungalowen kände man som att man bodde i en regnskogsdjungel. Man fick se var man satte fötterna för här fanns små krabbor här och där. Och när vi kom hem så rasslade det till och jag såg en jättekrabba krypa in vid en trädstam utanför dörren. Och så kom vi in och såg denna jätteödla på utsidan av fönstret. Tyvärr hann han smita undan lite innan jag hann fram med kameran men han var säkert 3 dm lång. Inne i bungalowen fanns hans lillbrorsa i taket men han var mest söt.



Point View i all ära men någon bra strand fanns faktiskt inte riktigt där. Men på restaurangen vi här sitter på var det himla trevligt. Åt en väldigt smaskig fisksoppa vid detta tillfälle.



Frulle på View Point. Det var fantastiskt att äta så mycket god frukt så som den ska smaka. Frukostarna var mitt bästa på varje ställe.




En kväll gick vi och rekade en annan strand för att se om vi skulle flytta dit. Så här såg det ut och vi kände att detta blir väl ändå alldeles perfekt. Sairee Beach - here we come!



Ett häftigt regnväder bröt ut och jagade in oss på en restaurang med grillspett. Vilken tur! Deras grillspett med räkor är nog ett av de bästa jag smakat! Här blev det flera middagar under resan.



En liten frukost-filur som spatserade till vänster om fruktfatet.



Här har vi vår nya bungalow på BowThong Resort. Detta kom att bli mitt favvoställe av alla på resan. Längst bort i ena hörnan av Sairee Beach och precis intill stranden fick man både lugn och ro och en fantastisk utsikt. Hit vill jag igen!



Som sagt frukostarna... Bilden säger väl allt! Här satt jag och njöt medan A var på dykarutbidning.



Tidig morgon på Sairee Beach - kolla vad underbart!



I rest my case



En dag hängde jag med A och hans dykargäng på deras båt och fick snorkla medan dom dök. Jag såg en massa roliga fiskar och sjögurkor men när jag upplevde att något nafsade mig i vaden fick mina simfötter fart och snabbt var jag uppe på båten igen. A skrattade lite åt mig men alltså, jag är säker! Och inte kunde jag förlora flykt-tid på att vända mig om för att se vad det var heller. (hoppas inte att det var en av dykarna som skojade med mig) Förresten så är det A som dyker ner i plurret på bilden. Nu har han dyk-cert!



En annan dykarbåt som jag tyckte såg lite vacker ut i det glittrande vattnet.



Den lilla bungalowen i mitten var vår lilla fina! Var så fint och mysigt där men nu får jag lite ont i hjärtat då jag tänker på vad översvämningen kan ha gjort med fina Bowthong. Hoppas det klarade sig bra.



Solnedgångarna gick att se på denna strand. Det var vackert men vad bilden inte avslöjar är alla mygg som dök upp i samma veva som himlen färgades rosa. Men åh ändå!



Regnet dök upp en stund nästan varje dag. När det bara var en stund så var det ganska skönt. Här har vi utsikten från vår veranda.



Både på Koh Tao och Koh Samui fanns en massa hundar som hängde på stranden och på restaurangerna. Då de inte såg så skabbiga ut kunde inte jag låta bli att klappa dom lite ibland. Men jag tvättade händerna sen bara så ni vet!



4 dagar var vi på Sairee Beach och sedan drog vi tillbaka åt samma håll som Point View, men en annan del av den stranden. Vi tog in på Koh Tao Resort där storasyster Marie och Magnus en gång bott. Här var utsikten från balkongen. Så fin djungelträdgård!



Här relaxar A på stranden nedanför hotellet. Mmmm....



Koh Tao Resort var ett ganska lyxigt place och hade en sån här fin "horisont-pool". Nice... (även fast Bowthong ändå vann i längden)



Hotellets restaurang var så här trevlig



Här åt vi lunch innan vi drog till Shark Bay och snorklade bland hajjar. Det var grejer det!



Eftermiddags-nap i solen.



Det körde även hundarna.



Okej, nu är det dags för nästa bumpy ride och nästa stela leende. Nu ska vi till Jamakhiri Spa uppe i bergen.



Håll i hatten! Denna resa blev om möjligt ännu bumpigare och ibland kändes det faktiskt som att bilen skulle slå runt ett varv.



Men vi kom helskinnade fram. Och vilket ställe detta spa var! Innan våra massager hann vi med lite häng vid poolen.



Jamakhiri låg högt ovanför Shark Bay.



Utsikten var helt fantastisk och detta var ju lite som man tänker sig självaste himmelriket skulle jag vilja säga.



Lite roliga ap-inslag fanns att finna lite här och där. Och innan massagen fick A en lavendelfärgad pyjamas att krypa in i. Så A i lavendelpyjamas och jag i handduk fick sitta med varsin kopp thé och fnissa i denna underbara miljö medan vi väntade på massagen.



Massagen var grym och efteråt unnade jag mig en läskande ananasjuice. Thailand är fantastiskt!



Vi tog farväl av Jamakhiri som var väl värt ett besök. Och resan hem gick bättre än vi vågat hoppas.



Efter vår vistelse på Koh Tao Resort var det dags att ta båten över till Samui igen. Här väntar vi på båten och allt ser ganska fint ut. Men med båten kom spöregnet och jättevågorna och båtresan fom hell var snart ett faktum. Kräkpåsar delades ut och användes flitigt runtom i båten (hörde jag, jag vägrade öppna ögonen och var fasansfullt skraj hela vägen)



Men i land kom vi. Spöregnet höll i sig och vi kunde helt enkelt inte mingla runt på stranden och leta hotell utan googlade istället fram ett som verkade ligga på en lugn och fin del av ön. Men detta hotell låg väldigt avsides och förutom oss fanns där bara ryska gäster. Plus att det var ganska dyrt så här stannade vi bara en natt. Vi hann självklart trots ganska taskigt väder testa denna pool...



..och köra lite trevlig minigolf!



Nästa dag åkte vi till Shaweng Beach. En riktig turistfälla. Men vi hamnade i en trevlig bungalow. Stranden var vacker men dock lite för crowded för att bli en favorit. Här bodde vi dock de sista dygnen på vår resa och hade det riktigt bra.



Här fanns också en så fantastisk trädgård.



På Shaweng hängde pekineser och katter i samma gäng



Ett gäng raskatter (?) strök också runt på bakgatorna





Sista dagen kände vi att vi ville få ett sista häng på en mer folktom strand och drog iväg till Mae Meh Beach igen där hela resan startade, fast på en annan del. Och det gjorde vi rätt i. En av de softaste dagarna!



Vi åt gott, underbara vårrullar från en försäljare på stranden, och dessa små ljuvliga knyten på en restaurang där vi satt och läste och drack öl några timmar.



När det började bli kväll gick vi till ett reaggae-hak och drack semester-drink



Gränsen för skabbhund eller icke suddades alltmer ut för mig allt efter att dagarna gick och sista kvällen sitter jag alltså och klappar en sån här liten byracka. Men den blicken, det gick inte att låta bli. Fina lilla trasselsudd!



Och så var vi då igen på den fina lilla flygplatsen på Koh Samui, redo att flyga hem. Och nästa dag satte regnet igång som sedan orsakade översvämningar som gjorde att dessa öar evakueradas och flygplatsen stängdes av. Tänker på alla ställen vi besökte som måste vara hårt drabbade. Sorgligt!



I arla morgonstund närmade vi oss så Sverige igen. Det var väldigt skönt att upptäcka att våren var på gång här hemma. Mer snö vill man inte ha nu. Thailand var helt underbart och jag hade separationsångest och ville inte riktigt åka hem. Med facit i hand är jag glad att nu vara hemma igen men vill gärna återvända inom sinom tid.

Slut på magasinet!


Inget Aprilskämt


Igår på jobbet. Jag hade just kommit tillbaka till butiken med en inhandlad lunchlåda som jag slängde in i micron. Karin höll på att hjälpa en kund och jag hörde att de snackade om någon slags allergi mot gummi, ganska mycket folk i butiken. En kund som fastnat i en sko med dragkedjan som jag fick bända loss. Ja, det vanliga liksom.

När jag står och drar i skon på den här tjejen så ser jag i ögonvrån att allergitjejen nu lagt sig ner på golvet med benen högt och Karin är där och hjälper henne av med skon. Hennes fot svullnar av allergin säger hon och det går över om hon får lägga sig ner. Jag hjälper någon annan och ser sedan att allergi-tjejen pratar med en annan kund som fått en bit folie i handen. Kunden ger mig foliet  och sjappar sedan snabbt därifrån.

Jag förstår henne. Allergitjejen ber mig nerifrån golvet att lägga foliet runt hennes huvud. Jättemärkligt tycker jag men vågar inte ifrågasätta utan gör som hon säger. Virar folie runt hennes huvud. Tack snälla, nu kommer det kännas bättre snart säger tjejen. "Går du alltid runt med folie i väskan?" säger jag. "Alltid om jag ska prova skor" säger tjejen.

Hon ligger fortfarande med benet rakt upp i luften. Det ser jobbigt ut och jag erbjuder mig att hålla i det istället. Så jag står där och håller i då hon säger att det brukar gå över om hon bara kommer ut i friska luften och inte känner alla dofterna från skorna och ber mig hjälpa henne på med skon och ut ur butiken.

Så jag trycker på skon och med folie runt skallen svänger hon sin arm runt mina axlar och haltar ut med stöd av mig. Jag ställer henne med foten lite hjälpligt upplagd på bordet vi har utanför. Jag lämnar henne där och när jag sen vänder mig om igen står typ 10 pers inne i butiken och garvar. Dom är från kanal 5. "Vad BRA ni var!" hojtar dom.

Grundlurad. Och visst, tanken på Dolda Kameran slog mig där jag stod och höll i tjejens fot. Men inte vågade jag säga det rakt ut. Märkliga saker händer ju alltid här! (Tänker på mannen som gick och mätte alla skor härinne i en halvtimme och avslutade med att tända en cigg inne i butiken varpå jag sa att han inte får röka härinne och han svarar "Men vet du hur jävla kallt det är ute?" Eller tjejen som ville låna pengar av mig. Eller tjejen som låg och spretade med benen på golvet framför vår spegel. Eller rent utav DET HÄR)

"Det är inte första gången tjejer ligger på golvet härinne" muttrade jag till Kanal 5-teamet. Och sedan vägrade jag att låta dom sända det i tv. Tji fick dom. Och ni. :)

Ja, jag vet. Jag kan skylla på märkliga händelser i butiken. Men faktum kvarstår. Jag är en lättlurad godtrogen stackare. Varför skulle jag annars backa och gå tillbaka och snegla åt samma håll som Alexander när han "såg en älg" längre bort på gatan i morse?


RSS 2.0