lillbarbro

... har nu kommit med snabb leverans!



Låg invirat i silkespapper och sedan ihopvikt i en fin liten volangpåse. Precis så som man vill ha det! Nu har jag framför mig kanske en timmes strykning. Det gör jag gärna till vårat nya badrum. Idag ska vi åka och kolla på hur golvet blev i badrummet. Gissa om det är spännande.

I söndagskväll satt jag och A och funderade på hur stor chansen var att den glade thailändaren som vi hittade i lägenheten som varken kunde svenska eller engelska skulle sätta fel fog. Idag fick vi veta att just detta hänt. Så nu står en kanske inte lika glad thailändare där igen och rättar till sitt misstag. Och jag undrar hur man tänker då man låter honom gå dit utan att kunna läsa våra tydliga uppmärkningar eller utan att ha någon som visar honom vad han ska göra? Det är ju verkligen fifty fifty då att sakerna hamnar på rätt plats. Märkligt...

Min telefon har gett upp helt och hållet. Går inte att få igång. Så om jag inte svarat på era sms eller samtal de senaste dagarna så är det just därför. Jag nås säkrast på:

1. A:s telefon
2. Jobbets telefon
3. Fejjan

Så vet ni!

Nu är vi hemma igen. Det blev en väldigt kort liten blixtvisit denna gång.



A övningskörde. Lång karl plus liten bil.



Det blev ett par såna här istället för bekvämdojjan. Jag är nog inte riktigt där än. Men de här blir jag glad av!



Så här vackert var det när vi kom upp. Men vi hann bara vara där en timme innan det började ösregna.



Så vi fick grilla på farstubron (eller heter det förstubro?) precis som sist Hummer - jo man tackar - jag börjar gilla havets läckerheter nu!

Näär det var ösregn även när vi vaknade i morse bestämde vi oss att dra hem. Kom på att vi kunde måla köksväggen innan byggarna började på måndag igen. A körde hela vägen! Väl hemma hitta vi en väldigt glad thailändare i vår lägenhet som höll på att foga som bäst. Inte läge att börja måla. Men väldigt fint ser det ut för nu är både väggarna i badrum och kök kaklade. I morrn kommer marrakechgolvet på plats. Som jag längtat!

Som sagt, fog är inte någon liten skitsak... den har fått oss att stanna i Stockholm till och med. Jag var nog lite för nöjd i det där inlägget för när jag kånkat in alla (supertunga) fogsäckar till oss så ser jag att killen i butiken gett oss fel färg. Mörk fog till väggar i badrum med. NEJ NEJ NEJ. Och när vi pratade med byggarna fick vi beskedet att antingen fixar vi bytet eller så kommer det hela bli försenat eftersom kakelkillarna var sjukt busy i veckodagarna och hade avsatt denna helg för detta. Snopet, då vi stod med färdigpackad bil och allt.

Istället blev det tröstmiddag på Thaibåten och jag fick en tröst-glassdrink också. Nu sätter vi iväg och byter fog och sedan blir det nog en blixtvisit i Dalarna iallafall.

Vi drar till landet i helgen! Hoppas väderprognos inte stämmer och att ryssvärmen sträcker sig ända till kullarna i Linghed. Vill grilla och sola och ta det piano! Det tycker jag att jag ska ha efter min vecka av Bikram-yoga. Shit, igårkväll var det riktigt, riktigt jobbigt. Kommer hålla mig till mornarna framöver då det är mindre spring och något svalare (om man nu kan använda ordet svalt ihop med bikram).

Annars tycker jag det är riktigt bra träning. Svinjobbigt under själva passet men efteråt.. Efteråt är det så underbart skönt! Och sedan är jag pigg hela dagen. Inget ont i ryggen heller denna vecka. Bra sjuk träningsvärk. Och det är att föredra. Tror det här är träningen som passar mig. Kul!

Trevlig helg i fin-våren. Hur vackert är det inte överallt?

Jag måste säga att jag diggar våra hantverkare. De håller stilen, städar efter sig och verkar hålla tidsplanen till punkt och pricka. Visserligen visade det sig att det var några stökbusar med stökig bakgrund som anlitades för att bygga upp köket men även dom har varit till belåtenhet.

Men så var det det här med fog. Vad är det för märkvärdigt med det kan man undra. Men se det e väldigt märkvärdigt. När vi gjorde klart att vi ville ha nästintill svart fog i köket började killarna ojja sig. Tydligen lite knöligt och smutsigt att jobba med.

Så nu när fog-jobbet nalkas ringde byggmästaren upp mig för att höra om vi verkligen ville ha svart fog. Argumenten han hade mot var att i ett gammalt hus som vårt kan väggarna vara ojämna och eftersom dom lägger kaklet på "befintlig vägg" kan ojämnheter synas extra mycket. "Och så måste vi ju slänga alla våra verktyg efter att ha använt dem till svart kakel...."

Vid närmare undersökning är verktygen i fråga en svamp och en utsmetar-grej som inte kan kosta mer än en hundring. Så man hajjar ju att det gruvsamma i det hela torde vara omständiga arbetsförhållanden. Efter att de förstått hur pass viktigt det faktiskt var för oss med rätt kulör på fogen skickade dom iväg oss för att själva spana ut rätt ton. Och det visade sig ju finnas mycket mer att välja på än vad byggkillarna låtit påskina. Så nu får de i helgen jobba med riktigt mörk fog i kök och puderfärgad i bad. Kommer bli toppenfint!

Den ena är den bekväma världen och den andra är den fåfängda.

Jag har alltid hållt mig undan allt vad foträtt heter. För aldrig har man ju hittat en foträtt sko som dessutom är snygg, ja det vet vi ju alla att det är näst intill omöjligt. Och jag har så länge jag kan minnas satt utseendet på skodonet i första rummet.

Men nu står jag här med ena foten i bekväm-land och andra i tänkpåhurduserut-land och våndas. Skon ovan är det skönaste jag trätt på mina fötter. En fluffig sula i mocka som liksom smeker fotsulan. Men utseendet på skon i fråga är ju helt enkelt riktig präktosandal. En sådan sko som damerna väljer för att gömma liktornar och halluxar. Ändå är den något mer neutral än skor brukar vara i denna genre vill jag intala mig.

Och ju mer åren går desto mer börjar jag bry mig om hur mina stackars fossingar mår. Har ju för övrigt drabbats av både hallux, hälsporrar och ichiasliknande syndrom som signalerar till mig att jag ska ta hand om fötterna medan tid finnes.

Å andra sidan tar det emot. Jag vill ha fina skor på fötterna. Kan jag verkligen förlika mig med ett sådan mespropp till sko? Sexig är den ju knappast iallafall. Men det kan jag leva med. Frågan är nu gott folk, hur ska jag göra?

Nu har jag gjort det. Känner mig så duktig. Och mör. Klockan halvsju stod jag redo utanför bikramyoga-ställets lokaler redo att skriva in mig. Först på plats alltså. Men efter ett par minuter droppade fler och fler in och jag smygtittade lite hur dom gjorde. Ni vet t.ex. lämnar man grejerna obevakade i omklädningsrummet (ja).

Satte mig utanför studion och väntade. Det var ett fasligt springande på de andra in och ut ur studion. Jag hajjade inte varför. Förrän jag såg att de lämnade sina yogamattor därinne. Jag var lite sen med det och fick således platsen vid väggen närmast elementet. Oruttat. Det är ju varmt redan som det är.

Väl på plats tyckte jag dock att det inte var så varmt ändå. Kände nästintill att det var skönt. Fast då hade jag ju hajjat fel. För när läraren kom så drog han på den riktiga värmen. Och jag hajjade med ens vad alla gnäller om. I receptionen hade man informerat mig om att läraren pratade engelska och att han hade utbildats av självaste Bikram.

Vad man inte berättade var att hans engelska gick i 220. För mig extremt svårt att höra såklart. Och när jag tjuvkikade på de andra för att se hur rörelserna skulle vara fick jag "Miss Blue! (blå shorts - check), look at yourself in the mirror. If you listen to me you won´t miss a thing"

Jahapp. Kollade på mig själv i spegeln och såg hur mitt anskikte blev allt blankare och rödare. Efter ett tag hade jag vant mig lite med den snabba rytmen i snacket och kunde ta in åtminstone delar av informationen som matades ut. Och jag tycker faktiskt det gick ganska bra. Jag gjorde så gott jag kunde. Vid ett par tillfällen blev jag yr och lite illamående och satte mig ner. "Miss Blue it´s ok. It´s your first time" pepapde läraren i sina tajta badshorts medan han tog en klunk thé. Ja thé i värmen! Märkligt. Men sen tvingade jag mig själv att haka på igen och det blev bättre. Lektionen kändes evighetslång men när det var klart och jag pustade ut en stund och tog en dusch kändes det otroligt skönt!

Gissar att dag 2 kan kännas jobbigare med träningvärk och så men jag hoppas jag pallar. Så kanske, kanske banana, har du en bikram-polare om några månader när du kan träna igen. Jag ska göra mitt bästa!

Jag vet antagligen inte vad jag ger mig in på men nu finns det typ ingen återvändo. (iallafall inte om jag vill behålla stoltheten) Jag ska testa Bikram-yoga i 10 dagar med start i morgon. Jag kommer inte köra 10 dagar i streck om det inte mot förmodan visar sig vara min grej och jag helt enkelt inte kan hålla mig därifrån. Men stället erbjuder 10 dagar för 350 kronor. Värt ett försök.

Nu undrar jag om det är någon som vill haka på? Dom har pass flera ggr per dag men de jag kommer gå på är klockan sju på morgonen eller klockan åtta på kvällen. Jag har redan frågat några men det är svårt att hitta någon som känner sig manad. Skulle dock bli glad av lite sälsis så tveka inte. 350 spänn kan man nog leva med att det kostade att testa iallafall..

och jag har...



...smygspanat hur det ser ut i vårt kök nuförtiden. Så här ser det ut! Saker och ting börjar ta form. I hålet ska diskmaskinen in. D-I-S-K-M-A-S-K-I-N ! ! ! Underbart, ljuvligt - himmelriket, tror jag. Och Kusinen: Som du ser så blev det inte en större diskbänk än så här så det blir till att olja järnet. Vi kör med hårdvaxolja som enligt dom som vet tydligen ska vara bättre än att olja in på vanligt vis. Hoppas dom har rätt. Men jag diggar den tjocka träskivan och den värme som den för med sig. Det här är spännande...



Sedan åkte jag och en carbonara från Därmed Pasta hem till havregatan och kollade på Brustna Omfamningar. Bra, men inte min favorit-Almodóvar. Fast miljöerna och dialogerna är alltid njutbara och en och en annan tår fälldes förstås. Och Penelope är fängslande.

Nu ska jag gå och knoppa och sedan vakna till det bästa - lördagmorgon!

Jag kan inte låta bli. Jag faller föga. Jag handlar plagg. Nagellack. Nya underkläder. Duschdraperier. Skor. Ja t.o.m träningsshorts. Och jag skyller allt på våren. Vill ha färger och skira tyger. Mitt senaste köp är en klänning från Indiska från kollektionen som Jade Jagger just designat. Det roliga är att nästan varje plagg jag kollar på tänker jag mig att jag i sommar ska svassa runt i Italien i. Men det handlar om tio dagar. Hur mycket svassande kommer det bli egentligen? I vilket fall, den här bohemiska stilen är jag lite svag för i vårtider för jag vet inte vilket år i ordningen. Den här blev det:



Dessutom tycker jag att Jade är ganska tuff. Här ser du mer av hennes kollektion.

Jag tror jag gör som förra året här på LillBarbro, och samlar våren i bilder. Nu när den äntligen är här. Var uppe i ottan i morse och lämnade in bilen på mecken för att fixa skrikande bromsar. Men inget ont som inte har nåt gott med sig. Promenaden hem blev fin.







Jag har nya klappriga vårskor!



Utanför vårt tillfälliga fönster grönskar det så här vackert, och vackrare blir det när allt slår ut mer. Äntligen vår!

Jag vet, jag är en nörd som tänker in i minsta detalj, men när vi nu renoverar och allt blir så fint, då vill man ju helst ha ett fint duschdraperi också. Den biten har jag tyckt är lite svår. För mycket mönster passar inte med vårt mönstrade gröna golv. Och de enklare enfärgade varianterna har märken från vikningen de legat förpackade i, som aldrig går bort ens när man tvättar dem i maskin.

Men så hittade jag det här:



På brittiska Anthropoligie kan man hitta alla dessa fluffiga historier. Så fina! Gillar att de ser så ordentligt gammeldags ut. Lite skön Marie Entoinette-känsla. Men ändå lite lite enkla och spartanska vilket tar bort den riktigt ryshpyshiga känslan. Alla är underbara men till vårt badrum blir det draperiet på första bilden. Lite lagom puffigt.

Förutom detta hade de finfina förkläden som dessa:



Nu har ju jag redan ett magnifint gräddbakelseliknande förkläde som LillRäven köpt till mig i Nicaragua, men för er som inte har nåt att dra på när det fejjas i köket... Beslag och porslin var annat fint jag fann på Anthropologie. Väl värt ett besök!

Lite sent om sider har jag upptäckt "Mauros och Pluras kök". Vi har inte någon tv inkopplad i vårt tillfälliga boende och bläddrade runt bland play-kanalerna i datorn istället och ramlade då över detta. Vet ej om ni sett det men jag tycker det är underbart. Dels så tycker jag Plura är lite skön. Fast han får gärna behålla skjortan på när han lutar magen över grytorna.

Men det är ju Mauro som gör nästan hela showen. Redan för några år sedan i "Sen kväll med Luuk" lät han mig med flera förstå att bakom den torra ytan döljer sig en lika torr men underbar humor. Och här lullar han surmulet runt och fäller kommentarer om ditten och datten. Det med brillians. Vem visste att han dessutom var en imitatör av rang?

Och Pluras kök, det är riktigt fint och hemtrevligt det. I detta klipp redogör Mauro för hur han uppfattar svenskt skådespeleri. Förutom det gjorde han även två klockrena tolkningar av Ernst Hugo Järegård samt Mikael Persbrant. Mer Pluras kök kvällar framöver. Hatten av för Mauro.

Oj oj oj var vi har ränt runt denna helg! Duktiga har vi varit. Kan bocka av en drös grejer fårn Att-göra listan.

Så som köpt...

Dusch -  Vi fick en med "takdusch" trots att vi har badkar - yes!

Badkarsblandare & köksblandare - there´s a djungle out there

Bänkskiva

Beslag till köksluckor från Byggfabriken där man vill ha typ ALLT

Och så har vi efter mycket om och men lyckats inhandla en täcksida som vi behövde en meter av. Fanns endast i 2 meter och fick således inte plats i vår bil. Men inget stoppade oss i denna fixarhelg. Vi åkte hem, hämtade sågen och ställde oss och sågade på Ikeas parkering. Luktade svensk komedi lång väg.

Om inte annat så har iallafall A fått tillfällen i mängd att övningsköra, vilket han faktiskt gör med bravur. Åker fram och tillbaka till Ikea utan att jag krampaktigt håller i mig. Går skitbra! Okej, ett litet vrål hördes på Ikea-parkeringen från en pappa som var rädd att få sin lille krukväxtbärande son överkörd, men förutom det så var allt finemang för A bakom ratten. Jag tror på körkort efter sommaren. Kanske?

I morse fick jag ett mms som satte fart på tårkanalerna.  En söt liten skrynklig sak ligger på sin mammas bröst med en handduk på huvudet. Banana och Tompa har fått en liten dotter! Banana var inne hos mig på jobbet häromdagen med sin stora mage och av hennes blogg att döma så är det väldigt skönt att flickan äntligen bestämt sig för att komma ut. Nu längtar vi tills vi får komma och träffa hela gänget. Grattis till hela nya familjen!

I morse skulle vi möta hantverkare och var lite tidiga så vi gick ner till kondotoriet som öppnade för ett tag sedan på vår gata. Jag har aldrig varit där tidigare men har suktat länge på ett besök för stället ser liksom så inbjudande prydligt och frestande ut redan utifrån.



Såna här minimakarones ska jag också göra nästa gång.



En riktig skryt-tårta

Inga sådana här bakverk blev det men små goda frukostmackor med starkt, gott kaffe satt väldigt fint det med.

Nu har vi (snyft) flyttat ut från Kollegan och hennes son. Det var faktiskt lite svårt. Vi har haft det så attans trevligt allihop dessa två veckor och jag tror faktiskt att vi alla kände en liten stänkare av nostalgisk sorg när vi igår tog picket och packet och drog vidare.

Numer bor vi förnämligt vid Skanstull och ska så göra en månad.
Jag är ensam hemma och gör mig hemmastadd. Lajjar med kameran förstås...




Och så har jag lagat mat. Blev en bacon och ris-historia med stekt ägg och babyspenat. Och så en oläst Elle. Mums.



Med duschturban, haremsbyxor och vetebälte sitter jag nu på havregatan och myser, just så som man ska göra när man är ensam hemma. Känner att det kommer bli lätt att bo här en månad. Här är ju fint som snus!

För ett tag sedan snackade vi Buffalo-dojjans vara eller icka vara här på LillBarbro. Och nu kan jag rapportera att den, iallafall här på Söder, återigen skördar mark. Jag har sett dem på två tjejer SAMMA DAG!

Okej, den första körde verkligen kickers-varianten. Den svarta, klumppiga med svart lite knölig och bullig sula. Det matchade hon ihop med vita strumpbyxor, trikåkjol, stentvättad jeansjacka och stort yvigt hippiehår - såsom bara en sofo-brud kan. Ååå vad jag ville smygfota. Men mobilen var inte med mig.

Tjej nummer 2 dök upp på tunnelbanan ut mot Gullmarsplan och hon körde den vita varianten. Eftersom jag kände mig stirrig och dessutom involverade Kollegan och A i mitt trendspan vågade jag inte glutta för mycket och missade därmed övrig outfit.

Men iallafall - vad var det jag sa?!! Buffalon är oss hack i häl! Bara att hacka i sig.

Ja det känns ju inte riktigt klokt. Sitter på landet med en lap top! Nisse har med sig att spela på. Här är jag tillsammans med Mamma, Pappa, Systrarna och deras barn. På vägen upp i bilen hade Nisse spontant slängt ur sig "Det ska bli så skönt att komma upp till landet och ta det lugnt och varva ner" Kanske inget man ska bli förvånad över från en kille som vid två års ålder suckar "Jag öppnar dörren så vi får lite luft. Det e hööööönt med lite luft." Sådan mor, sådan son.

Annars är det mest regn, vilket emellanåt gör det lite stojigt i stugan med 9 personer i samma rum. Men vi har det bra. Jag och Mamma har varit på en tur till Falun och tjuvkikat på en auktion som ska vara i morrn. Jag har spanat in en fin gammal plåtburk som skulle passa fint på en hylla i nya köket. Ellerhur, A?