lillbarbro

I lördags var vi bjudna på en 30årsfest hos en vän till A som heter Carro. Det var minsann ingen vanlig skiva det, nej nej. Denna fest innehöll drama! Det började i godan ro med lite mingel med drinkar och popcorn.



En söt liten tvååring vid namn Leo fanns också på plats. Fast plötsligt gjorde han inte det längre. Hans mamma gick runt och frågade folk om vi hade sett honom utan resultat.

Vår vän C hade skojarskjortan på så när Mamman frågade honom om han sett Leo så svarade han rappt "Ja han gick åt det hållet, var nån kille i en glassbil..." "Åh men lägg av!" avbröt Mamman och sprang vidare. "Oj det där var nog lite magstarkt för en orolig mamma" tänkte jag, och så kände även C i efterhand. Men lite roligt skulle det allt varit om Leo hade dykt upp igen. Vilket han inte gjorde. Istället hände detta:



Födelsedagsbarnet dök till musiken från Borta med vinden upp i ett fönster på övervåningen. Där öppnade hon ett brev som just kommit. När hon såg dess innehöll blev hon förskräckt och släppte ut allt genom fönstret.



Flygblad! Som berättade att Leo var kidnappad. (Här kunde C andas ut) Nu satte en stor jakt igång. Alla gäster beordrades ge sig av till flygplatsen.



Och plötsligt var jag flygvärdinna på Pirat-terroristerna Airlines! Ett jobb som för min del mest handlade om att dela ut förfriskningar och samla in skräp. Och så en säkerhetsgenomgång förstås.



Här ser ni "planet" styra sin kos mot Kanada.



När vi landat blev vi stoppade av en avspärrning. Här stod en polis och letade misstänkta bomber. Efter ett tag släppte hon dock igenom oss och följde med oss mot vårt mål.



Men man går aldrig säker förstås. Plötsligt kapades planet!



Av en kapare som var sådär farligt snygg, ni vet. Och väldigt scary....



Han försökte ta kol på vårt födelsedagsbarn!



Men se den gubben gick inte för snart var hon på benen igen och då berättade hon att den så kallade Botkyrkahjälten som hade varit med oss via sms och mobil under resan nu hade sms:at och sa att han hade läget under kontroll. Allt vi behövde göra var att gemensamt ropa på honom. Så ropen skallade över nejden:

"BOOOOTKYRKAHJÄLTEEEEEEEN!!!!"

En bil kom glidandes, och ut steg Botkyrkahjälten med Leo i famnen!



Piff puff paff! Dogge! Såklart.



Så fort överlämningen var klar var Dogge redo att fotas med alla glada gäster.



Det kändes lite skumt men självklart ville vi också ha en bild med vår hjälte som var inhyrd just för bara detta. Han stannade och tjabbade med gästerna lite och drog sedan vidare till andra liknande äventyr. Så det kan gå va!

Snipp snapp snut slut.

Tjena

Helgen var grym. Inleddes med denna fina middag i hemmets lugna vrå:



Mmmm, rödspätta med P-mos. Vad som hände sedan får bli en senare historia, men det innehåller grejer som världens tröttaste expedit och 30årsfest med inhyrd superhjältekändis. På återseende.

Nu är det MellanBarbros tur att fylla år! Grattis min andra finsyrra på födelsedagen! Tyvärr blir det inget fir just idag men jag hoppas att vi ses snart och firar iallafall. Ha en riktigt fin dag. Kram!

Idag har vi varit på Fredells. Det är så mycket roligare att planera för nya lägenheten nu när båda våra gamla hem är sålda! Som golven till exempel. Det ska finnas furugolv under plastmattorna i kök och hall. Även i vardagsrummet där det nu ligger parkett. Vi ska riva fram golven i kök och hall först och om det ser bra ut så kanske vi tar även vardagsrumsgolvet för att få genomgående furugolv.

Vi har snackat lite om hur vi ska behandla dessa sedan. Dels är det fint med vitmålade. Men det kan också kännas alldeles för stylat och sterilt att ha i varje rum. Mörkbestade är också tjusigt. Men då krävs det ordentligt med ljus så det inte blir för murrigt. Men så syns damm väldigt väl också... SÅ nu har vi kommit fram till att vi bara ska slipa, avluta och olja. Då blir det så där lite lantligt grånat förhoppningsvis. Visst, detta kan också vara lite opraktiskt om man tappar till exempel ett svart vinbär, men om man på direkten torkar bort (eller tar fram sandpappret) så borde det gå. Och lite slitet och naggat i kanterna är det ju bara trevligt om golvet blir med tiden.

På Fredells fick vi råd av en väldigt tillmötesgående kille som tog sig tid att berätta precis hur vi skulle bära oss åt. Han rekommenderade oss att inte slipa själva men tyckte gott att vi skulle kunna klara lutning och oljning på egen hand. Så det blir nog så.

Och så har vi badrummet. Jag är inne på Marrakechdesign.se titt som tätt och den sidan är som en godispåse. Vi vill ha ett sådant golv. Finns massor av färger och mönster att välja på och jag har flera favoriter varav den här är den färggladaste, underbart och vackert, men blir det kanske lite too mush? Sköna grejer att grubbla på är det iallafall....



Bild lånad från http://marrakechdesign.se

Idag fyller min fina storasyster StorBarbro år. Hon är en riktig pärla hon. Och ikväll ska vi få komma hem till henne på middag. Jag längtar! Grattis älskade syster!

Ikväll tog jag det ett steg längre. Jag började forska lite i vad det egentligen är för slags djur vi såg bland blomstren på Kefalonia. Kusinen föreslog en trollslända vilket fick mig att förstå att djuret textur inte riktigt gick fram. Det var päls/fjäderliknande kropp den lilla parveln hade. Okejrå jag bjuder på lite fler bilder:





Jag googlade lite på det hela och hittade denna, nåt så sjukt som en kolibri-mal. Liknar ju på pricken det vi såg. Inte en renodlad kolibri alltså utan en lite mer skabbig variant men som ändå känns rätt tufft. En blandning av fågel och insekt med andra ord... roligt!



Ni får ursäkta mina små vändor in i djurriket. Kan inte hjälpa det men jag e fascinerad av naturens under.

Gonatt!

På flyget. Doning the Dr Huxtable



Väl framme vid "Casa De Blue" blev vi införstådda med att vårt blåa hem låg på ett berg med 2 km kraftigt lutande slingerväg till havet. Vackert, visst men lite trist.



Så det blev till att hyra bil. Och det var underbart att kunna slingra runt på vägarna och kolla in naturen och kolla på kartan efter någon liten strand man trodde på. Eller stanna för en fika någonstans.



Och fina stränder fanns det nästan löjligt många av här. Rena rama himmelriket på det sättet!



Vattnet var det klaraste jag skådat






Och stränderna var inte överbefolkade heller.



Här har vi Kefalonias mest fotograferade strand Myrthos.



Och här har vi en liten vik som var väldigt kul att snorkla i. Den skulle varit perfekt om det inte varit en liten unge där som var bland det jobbigaste vi upplevt. På riktigt. Men då var det ju fint att ha bil så vi kunde sjappa vid lunch.



Ön var full av katter. Bodde en katt på varje resurang. Just denna hade det gått för den fick rester av personalen i en liten matskål bakom hörnet. Fint.



Djurintresset fick sitt. Men vad e detta? Är det en jättejättestor insekt eller en superduperliten kolibri? En gissning, någon?



Plötsligt kom en snärtstjärt förbi också



Här har vi några getingar som kämpade med en fiskbit vi lämnat. Vi var nördigt fascinerade över vilken koll dom hade på just denna bit, alla getingkillarna. Dom fick med sig en liten bit, stack iväg någonstans och flög tillbaka för att ta med sig mer. Alla andra bitar ratades. Varneda geting skulle på just denna. Hur kommer dom överens om det?



På hotellet hade vi en tam liten kompiskatt som myste med alla gäster kring poolen. Jag kallade honom Clarense.



Här är vi på flygplatsen på väg hem och det trillar in bud på A:s lägenhet i mobilen. Det började se bra ut och stämingen var pepp, nervig, rastlös och glad på samma gång. När vi kom hem blev allt klart och det gick bra. Så glatt!

Kefalonia var helt underbart. Vackra stränder och dramatiska berg. Jag längtar tillbaka och jag kan varmt rekommendera denna sagolika ö för lite mer känsla av Den Blå Lagunen i sitt liv.

Efter tre grymt sköna veckor som dessutom känns som att de var minst 5 är det dags för allvaret igen. I morrn börjar jobbet. Men det känns ok. Nu är jag för första gången sambo också. Inflyttad i en nyss såld lägenhet på Alströmergatan där vi  just lite lagom nördigt nog fixat till skrivbordet med plats för två datorer. Allt blev mycket bra och jag känner att dessa 1,5 månader tills vi får flytta in i på Heleneborgsgatan kommer att vara mycket fina och trivsamma de med.

Å så jag har saknat min älskade dator! Internet! Musik! Allt har varit undanplockat och bort-stagat i flera veckor nu. Nu e det andra bullar vilket betyder att LillBarbro kommer igen.

Men nu e det gonatt.

På återseende!