Lätt att förlora sig i en ljuvlig morgon


Det gjorde iallafall jag. Hade en så härlig morgon. Vi åt frukost med kaffelatte, avocadomackor och ägg. Läste tidningen. Tog det piano. Jag trodde nästan att det var lördag. Var helt uppe i det blå och svävade och var lycklig. A låste dörren om oss när vi tillslut skulle gå och jag satte i sista sekund av mot jobbet.

För att där utanför upptäcka att mina nycklar var kvar hemma. Får hjärnsläpp. Ringer chefen som bor i närheten. Men han står själv i sin andra butik och har inte nycklarna till min butik med sig. Ringer Kollegan. Hon svarar inte.

Kastar mig in i en taxi för att åka hem å hämta nycklarna. Förklarar min situation för taxikillen som är snäll och säger lugnande grejer som den att det kan hända alla. Men där och då på Skanstullsbron kommer jag på att jag är ett trippel-klantarsel. Jag kan ju inte låsa upp hemma och hämta nycklarna! Hur fasen kunde jag tro det?? Snälla taxikillen tröstar mig med en klanthistoria som innehöll Arlanda, pass och två vändor fram och tillbaka till Södertälje medan han vänder bilen i Gullmarsplan. Men jag kan inte riktigt ta in hans berättelse.

Så jag får förnedringsringa chefen som stänger butiken, åker hem till sig å hämtar nycklar, slänger ut dom i farten till mig och är tillbaka på plats i andra butiken på otroliga 12 minuter! Hur det gick till undrar jag än. Men jag kunde öppna 15 minuter för sent. Så det gick ju ganska bra trots allt.

Men till saken hör att det ringde en kund redan i tisdags som jag då uppfattade som ganska ettrig. Hon undrade om vi kommer vara i tid på fredag. Ville försäkra sig om att vi inte brukade komma tio minuter en kvart för sent å så för hon skulle hänga på låset. Jag svarade att vi alltid öppnade elva och tyckte frågan var på gränsen till oförskämd. Hela veckan har jag tänkt på detta och också tänkt tanken att det säkert kommer hända nåt så jag inte öppnar i tid. Och självklart blir det så. Och självklart kommer hon. Men som tur var kunde vi båda skratta gott åt det skedda och åt det ironiska i att detta händer just då hon ringt i förväg.... Slutet gott allting gott.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0