lillbarbro

Jag har köpt en ny klocka. I härlig pastell. Våren gör sånt med mig. Jag vill ha glassfärger runt omkring. Den här ser nästan exakt ut som den jag fick när vi var på Kanarieöarna 1985, slog det mig. Ljusrosa plast med mönster i urtavlan. Känns trevligt att ha en sån på armen igen. Piggar upp. Och nu visar klockan att det är dags att dra...

Uppe med tuppen är jag. En ny förkylning som skaver i halsen och 1000 tankar i huvudet väckte mig i morse innan A:s klocka ringde. Börjar ju dra ihop sig till renovering inom kort och då måste alla tankar i huvudet omvandlas till verklighet, dvs vi måste börja beställa grejer och bestämma oss för vad vi ska ha i vårat nya kök och badrum. Allt från blandare till fog... Kul!

Såg ett vårtecken igår morse. Gårdskatten Majs var ute igen efter den långa vintern. Han skuttade glatt fram trots sina extrakilon. Han verkar ha lagt på sig lite under sin inomhustid. Men han är fin ändå.

Vi har fått en offert från byggarna som ska renovera bad och kök. Vi är nöjda och det ska bnli underbart att få det klart. Men vägen dit... 6 veckor beräknar dom arbetet till. 6 veckor!! Och under den tiden kommer vi att vara utan toalett och dusch mestadels. Hur ska det gå??

Vi kan ju göra så att vi använder oss av toaletten nere i tvättstugan versus potta och sedan använder våra gymkort till att duscha. Men det känns kämoigt under en så lång period. Helst av allt skulle vi vilja hyra en lägenhet under den perioden. Hör ni nåt om en lägenhet som står tom någonstans så hojta till.

Men tänk sedan när allt är klart hur skönt det kommer bli! När man får flytta in på nytt och allt är klart! Ååå vad jag längtar! Jag handlade kakel till köket i fredags. Ett nästan vitt men som drar åt grågrönt. Väldig fin färg. Men det äventyret är en helt annan historia...

I fredags var jag hemma hos MellanBarbro med hela min familj. Vi vred oss i skrattplågor åt det här:



Haha Helenius är störd! På att bra sätt förstås.

Hasbeens i all ära, men jag fick ett par stövletter av fina familjen Ståhl härom dagen. Familjen Ståhl jobbar med skomärken från Spanien (Alicante!) och dom har en massa fint och är väldigt rara. Dessa är från märket Sixty Seven och finns snart hos oss i butik. Så glatt att få ett par nya, snygga stövletter till våren. Jag älskar dom!

Varför ska kunder envisas med att när man svarar på frågan vad kostar det? med "498:-" tillägga "500 alltså" med en lite märkvärdig ton? Visst, det är väldigt nära 500, det håller jag med om. Men det är ju inte 500:-. Det är 498:-. Och för dom kan kunden gå och köpa 4 refresh-kolor eller en liten gul lök till exempel. Så det så.

(Skönt att få ettra av sig lite)

Marinblå blus från Asos. Slut i min storlek dessvärre.



Trenchcoat med rosett, också den från Asos.



High heel Jodphur från Hasbeens. Gärna i den orange färgen som finns på deras webshop.

Med rinnande näsa och ögon står jag på jobbet och längtar efter värme och drömmer om att få klä sig i något annat än den gamla uttjänade vinterjackan och curlingskor. Men jag är för snål för Hasbeensdosorna. Vill inte slänga ut 2500:- tyvärr...

I Hornstull finns en klädaffär som heter Zazza. Jag har länge häpnat över deras fantastiskt läskiga skyltdockor. Ja, överlag är skyltningen suspekt. Frågan är om det inte är bättre att inte ha några dockor alls än att använda sig av dessa?



1. En dåsig docka med superkort lugg. Notera armens vridning.



Ordentligt tilltufsad docka, även denna med armar som ser ut att vara ur led. Polaren bakom har ingen arm alls.



Byst med avsaknad av axelparti (eller kanske bara ett väldigt, väldigt nätt sådant) visar upp en liten hjälpligt upphängd kofta. Huga.



Stöddig docka i vårfräsch anorak.



Och vad har vi här? En odefinierbar jättegnagare halvvägs på väg in i något stickat och med ett påskägg hängandes i svansen. Där löste man påskskyltningen i ett svep.



Bijouterier och mask-arrangemang.



Den här dockan skulle man nästan komma undan med, även fast hon har en otäckt nonchalant blick. Och sen är det den där mystiska knölen på magen som inte riktigt ger den randiga toppen fullständig rättvisa.



Slutligen. Jättegrodan som alltid finns att skåda i skylten har här fått rycka in som klädhängare. Dock med ögonen något ovanför kanten.

Skylten lämnar mig full av frågor. Vem handlar här? Vem äger butiken? Vad ligger en dagskassa på? Och hur går dom runt?

Cookies n´beans är gäster i Så ska det låta. Och det är säkert just så det ska låta som det gör ikväll på tv:n. Jag bänkar mig. Trevlig helg!

En fin grön vägg



Snygga stolar i en annan (eller kanske samma) nyans av grön



Tyger på Åhléns



Ett kök med mycket zink. Snyggt.

Bilderna är hämtade lite här och där, kommer inte ihåg riktigt var, tackar bockar och bugar för lånet!

Har fastnat i Ikeas köksplanerare och jobbar fram lite olika förslag på kökslösningar. Nu lutar vi åt att låta kyl/frys hamna på väggen mitt emot för att få mer arbetsyta, få plats med diskmaskin och ett gäng lådor. Ikeas program går bara att använda i A:s dator och i den har vi just nu inget nät så bilderna är av rikigt illa kvalitet (jag har fotat skärmen...) Anyway:







Just på detta förslag blev det en "integrerad" kyl/frys. Frågan är om den kommer kännas för klumpedunsig eller om det funkar så här? Ett lite mindre bord bredvid och så lite rediga vägghyllor som får börja i kant med kylen och kanske få det hela att hänga samman på ett bättre sätt. Vad tror ni om det?

... Idag går tiden lååångsamt. Jag vill hem nu! Hem till soffa säng och en godispåse.

Vi diskuterade detta härom dagen. Huruvida Buffalo´s kommer tillbaka eller inte. Min gissning är att de allra värsta kickers-aktiga modellerna uteblir medan de med lite slätare hög sula kan dyka upp på marknaden igen.

Idag fick vi in denna sko från Shoe Biz. Jag skulle vilja kalla det ett steg i rätt riktning på väg mot Buffalo´s. På gott och ont. Iallafall är denna lite snyggt enkel i sitt matta skinn och lite lagom höga platåsula. Jag spår att den blir en storsäljare här under våren. Men vi får se om kunderna är redo...



Och som en påminnelse, här har vi en gammal hederlig Buffalo, dock den nästan högsta platån:



Tro mig, innan vi vet ordet av så är dom tillbaka!
Tror dock jag låter mina bli kvar som ett minne i vindsförrådet... skulle dock kunna tänka mig den uppdaterade versionen jag packade upp här idag.

Idag har några snickarkillar varit och kollat på vårat kök och badrum och ska återkomma med offert. Spännande!

Jag har suttit och kollat runt på nätet på kakel och sånt. Hittade då en slags cementfärg som används i våtrum istället för kakel och ger en cementväggskänsla. Me like!

Måste undersökas mer. Vore snyggt både på väggar i badrum men även på en vägg i köket i någon trevlig färg. Om det nu är hållbart och bra vill säga. Och om A gillar. Och om det inte kostar skjortan. Ja, kul att fundera på iallafall...







Kolla vad många fina färger! Och skönt stuk på strukturen, lite sammetsaktig nästan.
Bilderna är lånade från Stiltje som också givetsvis säljer färgen.

Idag fyllde Bauta 32 år. Vi var där och åt god soppa och fika.



Hon, Ludvig och Betty bor i en väldigt fin lägenhet i Årsta. Soligt, hemtrevligt, och blommor överallt. Och så den här fina byrån!



Och Betty har blivit så här stor nu. Lilla sötis.

Efter massa god mat drog vi till Ikea (ja IGEN) för att kolla att vi byggt ihop vårt kök i Ikeas data-bygg-program med  någon kunnig men när vi kom dit blev vi avsnoppade av en torr Ikea-kille. Det var sista dagen på någon kökskampanj och de som fick hjälp var de som skulle lägga en beställning direkt. Istället för att säga att de hade fullt upp med att ta hand om dessa männsikor och prioreterade dem så valde denna kille att säga "Det skulle inte vara rättvist mot er eftersom varje ärende tar upp mot 40 minuter". Vaddå inte rättvist mot oss? Är det rättvist att vi åkte ut i onödan till Ikea en solig söndag? Sjukt retel, det där...

...Nu har krämen stelnat och macaroonerna ser trots bleka färger ganska trevliga ut. Nu åker jag på middag och melodifestivalskväll och försöker glömma att en bit av golvet är grönt. Ha en trevlig kväll!

Idag bestämde jag mig för att baka. Ville göra dom fina macaroon-kakorna man ser överallt nuförtiden. Gick och handlade vad som behövdes. Blev sjukt nöjd med att hitta denna mandel-kvarn i antikaffären på hörnet för en spottstyver.



Man bara spänner fast den och kör. Hur bra som helst. Allt gott än så länge.



Kitchen Aid har kört för högtryck idag. Här blir det maräng av äggvitor.



Slog till på hela tre karamellfärger i butiken. En grön smet, en rosa smet, och sedan gul fyllning var min tanke.



Genom plastpåse tryckte jag ut små gröna och rosa pluttar tills min rygg värkte. När första plåten åkte in i ugnen så tyckte jag att det vore skönt att få undan lite och började diska.

Nu började allting gå riktigt illa. Jag välte den gröna karamellfärgsburken och färgen droppade raskt ner i en jätteklick på vårat hyffsat nya lutade trägolv. Jag dök efter med Vim, diskmedel, skrubbsvamp och disktrasor. Men katastrofen var ett faktum. Nu är golvet grönrandigt och utan lut på en fläck eftersom jag gick loss och gnuggade för allt jag hade i min desperation.

Nu var det inte längre kul att baka. Smörkrämen var alldeles lös. Och när jag tog ut kakorna ur ugnen så hade färgen försvunnit! Så otroligt retligt. Ingen färg på kakorna men däremot på golvet. Där fastnade den hur lätt som helst. Hat!



Okej, de rosa kakorna är hyffsat rosa, det är dom. Men de gröna! Hur gröna tycker ni dom ser ut?? Och den lösa krämen gör att locken glider iväg. Inget irriterar mig mer än sånt här oflyt. Men jag har andats ett par gånger och håller nu tummarna att smeten stelnar lite. Då kanske dom kan bli ok ändå.

Under tiden lägger jag mig och blundar. Jag verkar nämligen ha fått en släng ögoninfektion i båda ögonen. Mors.

Ibland när jag och Kollegan inte hade så mycket att göra på jobbet kollade vi in vad som fanns i djurväg på Blocket för tillfället. Drömde lite om en liten ragdoll-unge eller en bulldogsvalp. Här om dagen gjorde jag det igen och jag föll som en fura.



Tänk att ha dessa killar, Ozzy och Pancho heter dom förresten, hängandes i soffan när man kommer hem efter jobbet. Så fina och så nära tigerungar man kan komma. Allt stannar vid en dröm, för jag vet inte om jag verkligen, verkligen skulle vilja ha ansvaren för dessa killar, men tanken kittlar.

Ozzy och Pancho hittar man här

Det gled just in tre sköna tanter på varsin rullator här i butiken.
"Nu tar vi all plats som finns" deklarerade den ena.

En av dem, den allra skruppligaste, ville prova gummistövlar. Väninnorna hjälpte henne med smakrov och hjälp att resa sig och provgå.  Dom var så fina! Skrattade åt att de stod i vägen. Skojade med mig. Jag hoppas det är så vi kommer vara när vi är gamla. Fortfarande ge oss ut på stan i ett samlat gäng trots att det är bökigt och går långsamt. Hitta på lite trevliga saker i vårsolen. Som att köpa nya gummistövlar och fika på Gunnarssons. För dit måste de väl ändå också gå när de ändå är i nejden och härjar?

Blev glad av att se dessa tre. Tror livet är härligt även när det är 80+ som gäller.

Dom är återfunna.

1. Mina nycklar!

Nån vänlig själ gick med dom till Polisen. Tack snälla någon!



Men när jag fick tillbaka dem såg jag att nyckelringen utlovar mer än vad jag själv visste...



Hittelön! Det här visste jag inget om. Vem sköter det? Knappast Polisen eller Notar (från vilka jag fått nyckelringen) va? Och jag vet inte vem som hittade nycklarna. Snuvad på konfekten, denne någon, kan man säga.

2. Overallen!



Och oj jag gillar den. Men nackdelen när man nätshoppar är ju det här med provningen. Överdelen är lite kort så jag har problem att huka och sitta i overallen. Men i en sån här ska man väl antagligen bara svassa runt.

Nu börjar det kännas som att det faktiskt är möjligt att våren kommer inom en hyffsat snar framtid. Och i butiken börjar det trilla in vårskor som ska trängas med den gamla segdragna rean. Det känns alltid lika mentalt underbart när man ska byta ut stora, klumpiga och trötta vinterstövlar mot nätta, färgglada tygskor.

Just denna säsong har vi fått ena finingar från märket Chipie. Egentligen inget märkvärdigt extraordinärt kanske, men dom har nåt speciellt. De luktar jordgubb! Jag vet, det kan väcka skepsis. Men faktiskt - jag gillar det! Det påminner om dofter från 80-talet. Luktande pennor, sudd och brevpapper och kanske framför allt den här jordgubbsflickan om ni minns?



Bland annat denna färg, men även lite urtvättad ljusblå, marinblå, hallonröda och vita har vi.

Samma säljare presenterade även den här gamla klassikern:



Palladium-dojjan - Ett kärt återseende! Denna bodde jag i sommaren 1991, som så många andra. Fast kopian från Sko-city. Är det bara jag eller är inte denna en sko man vill pryda fossingen med igen? Jag hoppas vi får den till våren, men tyvärr får vi nog vänta till tidig höst. Vill ha ett par cremefärgade att byta ut mina uttjänade Converse med. Hurra för nostalgi-mode!

Jag insåg hur präktig jag lät igår först när jag läste A:s "internationella kvinnodagen"-kommentar i föregående inlägg. Men jag får bjuda på det. Jag var präktig igår. Jag inhandlade ranunkel och tulpaner, lagade middag, bakade dinkelbröd. Jag sydde dock inga kuddar eller kollade på eftermiddags-tv. Jag gick ut och körde fyrhjuling och slogs istället.

Nu ska jag sticka till jobbet igen. Men det är fint att ha lite vår i hemmet i form av blomster i väntan på den riktiga.

Idag har jag jobbat hemifrån. Ja det kan man göra ca 2 ggr om året när man jobbar med skor. Och dessa tillfällen är när vi går igenom inköp för hösten eller våren. Idag har vi suttit hos mig och valt skor till höst 2010. Känns nästan hopplöst svårt. Mycket är precis likadant som det var i år. Och visst, de har varit svinbra denna sässong men hur blir det i höst? Vissa av skorna liknar de vi nu säljer på slutrea. Dom tar emot att beställa igen.

Hur som helst är det väldigt skönt att sluta kontorstid någon gång. Ja eller till och med tidigare idag faktiskt! Nu känns det som att jag har all tid i världen att baka bröd, laga middag, sy kuddar, köpa vårblommor och kolla på eftermiddagsprogram på tv:n. Vi får se var det slutar...

Vill passa på att tacka mitt fredagssällskap för senast. Middag på Tranan med finisarna Ana, Julie och Emma! Julie utan Judit i några timmar, massa god mat (för min del fläsksida med potatispuré och äppelchutney) samt marängsviss. Så underbart trevligt att snacka strunt i några timmar. Dessa tillfällen är som julafton för oss. Fler sådana kvällar framöver röstar jag på.

Nu ska jag ut och göra allt det där som man hinner när man slutar halvfem. Mors!

Idag har vi firat den här lille killen. Han heter Philip och fyller nu 1 år. Hans Mamma Annemo hade fixat finfint kalas som vi fick komma till.



Familjen bor vanligtvis i Milano och jag har inte träffat dem sedan Philip föddes så det var kul att få göra. Han var en riktig liten sötnos.



Bordet med bakverk svämmade över av hembakta godsaker. Cupcakes, vallmobullar, tårtor och kärleksmums. Mums var ordet. Viola och Agnes var inte ensamma om att längta efter ordet varsågod.

Nu är jag hemma igen, mätt och belåten. Här hemma har vi denna helg lyckats få upp en läslampa och så har vi (i vanlig ordning) fantiserat lite om kök...

I söndags vaknade jag med känslan att jag vill fixa en massa. Men precis som vanligt slutade det med att 1 av 5 saker blev gjorda. Men det gör ju inget. Det var en mycket trevlig dag. Jag ville bland annat till Ikea för att köpa innerkuddar. Jag ringde Mamma för att höra om hon ville med. Det ville hon.

Det är så mysigt att göra utflykter med Mamma. Jag hämtar upp henne och hon är så fin. Vi småpratar i bilen så att vi missar avfarten till Södra Länken. Men vi är vana. Många gånger har vi hamnat lite avsides på väg till Ikea för att vi tjattrar.

Väl på Ikea beslutar vi oss för att börja med fika. Vilken bra och lugn start. En varsin räkmacka och dricka därtill. Så enkelt och så trevligt. Det är ovanligt lugnt på Ikea. Sista OS-dagen. Perfekt för ett besök. Sedan går vi lugnt plan för plan och kollar in alla små uppbyggda hem. Mamma är genuint engagerad i både tvättställ och bänkskivor. När vi känner oss nöjda går vi till kassan och utanför slår vi till på en påse Anton Bergs mandelägg. På dom snaskar vi när vi far igenom stan igen tillbaka hem.

Lite då och då gör jag och Mamma någonting ihop. Varje gång är det så rackarns trevligt. OriginalBarbro är en fining.