Overdose of Xmas




Är det bara jag eller börjar Melker spåra en aning nu?


Plottertapet




Fredag igen! Härligt. Har haft strömavbrott en timme och suttit och läst DN med tända ljus. I bostadsdelen visade dom en fin tapet som påminner mig om tiden då jag och min vän Bauta satt och pysslade vid våra sekretärer. Smått, lite plottrigt men väldigt hemtrevligt. Förresten är färgen på soffan väldigt fin. Jag vill i helgen ge mig ut på stan och leta fina sammetstyger till nya kuddfodral. Den här färgen fast något mörkare skulle bli fint tycker jag. Och kanske lite mörkrött...

Bilden och tapeten kommer från Intrade



Bebis!


Idag har Ola och Julie fått sin lilla bebisflicka! Så roligt. Äntligen har hon kommit, dom har ju fått vänta länge på den här lilla kraken. Jag är så nyfiken på det hela, hur det gått och hur hon ser ut och vad hon heter och hur alla mår å så. Men man måste ju låta nyfödda och deras familjer få sin lugn och ro och vänta ut... Dock är man ganska bra uppdaterad som vän till de båda på Facebook. Imponerande hur Ola lyckats hålla statusuppdateringarna vid liv under eftermiddagen. Men det hade de ju lovat att göra, även fast jag nog inte trodde att de skulle lyckas SÅ bra. Grattis till er allihop!

Förresten har jag och A också fått en liten baby idag. Men vår är hård och turkos och en hejare på att röra till det... Lite tung var hon också, 7 kilo tror jag närmare bestämt. Fast förstås världens finaste!

Gonatt!


Den skrattande grannen


I vårt nya hem är det ganska tyst när man ska sova. Visst, man kan vakna av springande barnben på övervåningen på lördagsmorgonen men annars är det inget hollaballoo över huvudtaget. Alla verkar leva ett ovanligt lugnt och stillsamt liv.

Men så har vi grannen vägg i vägg. Han som har sin tv-soffa bakom våra garderober i sovrummet, typ. Ända sedan vi flyttade in har vi på kvällarna hört honom skratta. Alltså, inte bara små fniss utan det handlar om sådana där riktiga avgrundsvrål till garv. Han liksom kiknar varje kväll.

Och man blir ju inte lite nyfiken. Vad är det som är så kul? Vad kollar han på? Hur ofta garvar man så mycket? Han gör det varje kväll - jättehögt.

Igår såg jag att han hade en polare med sig i soffan när jag kom hem från jobbet. Och BÅDA apgarvade till sen timme. De kiknade och gick upp i såna där falsettgarv. Det här är ett ganska trevligt sätt att bli störd på, men jag blir så nyfiken. Vad håller dom PÅ med därinne??


Flickan och Apan

Hej!

I morse kunde jag bara inte tro det när A:s mobil började larma. Kändes verkligen som att vi sovit högst tre timmar! Jag som brukade kalla mig morgonpigg får nu tänka om. Jag är otroligt seg på morgonkvisten. Det är så tyst och mörkt och ljuvligt under täcket.

Helgen har varit bra. I fredags var det Idol i Länna igen. Reza åkte! Damn it. Och i lördags var vi hemma hos Julie som närsomhelst ska föda, på middag. Julies mage var nästan overklig. Så liksom ...utåtpekande. Och satte man pekfingret mot magen så blev det en vit fläck i huden när kan tog bort det. Så spänd var magen. Vi åt smarrig gratäng och päron med smält After Eight. Härligt!

Efter det mötte jag upp A och hans vänner på Le Rouge-baren. Kändes som att det har varit ett sekelskifte sedan senast jag gick ut, speciellt såhär till ett ställa där folk är lite tjusiga och miljön likaså. Det var härligt. När de andra gick hem stannade jag och A kvar lite till och sedan testade vi Street som ligger här där vi bor, innan vi slutligen drog hem. Street var en rolig överraskning. Massa folk och rolig musik, dans och galej.

Söndagen bjöd på storhandling med A och MammaBarbro. Jag har alltid varit dålig på storhandling. Gillar liksom att glida runt i det stora varuhuset men när jag kommer till kassan är min vagn mest fylld med onödiga och inte alls så prisvärda saker. Fast med A går det lättare. En vuxenhandling utan like blev det med olika kötter, massa grönsaker, dubbeluppsättning musli. En full tank på JET på det och vi var redigaste paret i stan.

På eftermiddagen mötte jag upp Tjallarn och hennes mamma och gick och såg teater. Vems lilla mössa flyger som är en saga av Barbro Lindgren, och där min kära vän Malin är med. Stackars Malin som spelar stenkula var febrig och sjuk och kunde inte rulla lika mycker som vanligt men Vems lilla mössa flyger var så varm och fin och rolig iallafall. Den spelas en vecka till - skynda!

I morse hämtade jag min fina bild som jag fått av A på födelsedagen. Den har varit på inramning. Den blev så fin! Frågan är nu var den ska få sitta? Jag tycker den skulle passa fint över sängen, men samtidigt är det ju kul att ha den i vardagsrummet. Vi får se, som jag brukar säga...



Fina tavlan från A...



...Malin som stenkula...



... och Julie med den pampiga supergravidmagen


Bild från Vems Lilla Mössa Flyger lånad från Orionteatern





På SATS


Pallrade mig iväg till gymmet i morse igen. Mina lår har en nästan overklig träningsvärk sedan sist men inget får hindra mig nu. Nu ska här börja tränas igen!

Det är trevligt på gymmet på morgontimmarna. Det är så lite folk. Nästan ensam i omklädninsrummet. Och uppe bland maskinerna är det jag och seniorerna. Det är trevligt tycker jag. Stämningen är så lugn och skön. Och så behöver jag inte skämmas när jag sitter och kämpar med axelmaskinerna. Jag är så otroligt svag i vänster axel/arm! Jag chockade mig själv i morse när jag knappt lyckades ta mig igenom ens fem st upp å ner med axelmaskinen. Vänster arm vek sig som spagetti! Vekling! Då är det skönt att vara omgärdad av trygga fina senorer istället för aerobics-bruttor.

En av seniorbesökarna har sin lilla handväska käckt på axel när hon går från maskin till maskin. En annan sportar världens största hörlurar där han sitter och pumpar. Det är rart.

Men varför är personalen så måna om att säga hejdå när man går ifrån SATS? Trevligt visst, men alltsom oftast  lite smått desperat. Dom kan vara hur upptagna som helst. Ändå sticker dom upp huvudet och ropar hejdå. Ibland kommer hejdå:et precis innan dörren slår igen bakom mig. Men aldrig, aldrig, ALDRIG missar dom det. Dom får bergis böta för varje utelämnat hejdå. Eller så får dom provision på ordet. Ibland tror jag att det är personalens allra viktigaste uppgift på SATS. Så nitiska är deras farväl.


Ups!


Saker som får solen att tränga igenom just nu:

1. Träningsvärk. Var ju som sagt och tränade igår. Trots att jag mjukstartade så värker kroppen något enormt idag. Framför allt i rygg och innanlår. Detta gör ont på ett behagligt sätt. Känner att träningen behövs och ger resultat vilket motiverar mig att fortsätta och det känns himla bra.

2. True Blood. Jag har tidigare avfärdat serien som en fånig en med lättklädda damer men eftersom alla talar så gott om denna så gav jag och A den en till chans och nu tittar vi i stort sett varje kväll på ett nytt avsnitt, Jag är hooked jag med till slut. Jag har saknat  att hoppa ner i soffan och plöja avsnitt av en bra serie. Gillart! Fast jag ser inte det härliga i Bill. För det ska man göra va?

3. Ikväll kommer Sylla hem till oss. Vi ska tjabba och laga köttfärssås. Jag längtar efter finkusinen. Ses snart!

Downs


Saker som känns nedriga just nu:

1. En parkeringsbot som jag trodde att vi inte förtjänade men som visade sig vara korrekt. Etteripettrar de där LappLisorna!

2. Att nätet går så sakta på jobbet att jag är tvungen att lyssna på radion. Visst, inget fel att lyssna på radio. Nedrigheten ligger i att den bara vill ratta in en kanal och det är Star FM. STAR FM är citat: den lokala Stockholmstationen som spelar de bästa låtarnamed de största artisterna från 70, 80 och 90-talen.

Man kan få för sig att dom menar på att dom spelar en fantasisk blanding av musik, finns ju hur mycket som helst att plocka med så många artister inom ett så stort tidsspann. Men icke. Varje dag får jag höra t.ex I cant dance Med Phil Collins (en av de absolut värsta låtarna från 70, 80 och 90-talen. Grease-låten är en annan daglig favorit på kanalen. Verkar mer som dom valt en enda låt dom kör om och om igen med samma stora artist flera ggr om dagen. Ge mig tillbaka mitt Spotify!

3. Mörkret och regnet. Hörde på tv igår att november endast bjudit på 4 soltimmar totalt. Hörde jag rätt? 4 timmar! Inte konstigt att jag skriver en nedrighetslista när man aldrig får se dagens ljus!




Tar mig själv i kragen


..och går och tränar nu. Det är inte klokt vad halva jag kämpar emot. Men nu när jag skriver det här så är det bara att ge sig av. SATS, here I come, once again!


Internetshoppandets frukter har landat


Måndag igen. Det rullar verkligen på den här hösten. Redan mitten på november, det är faktiskt inte riktigt klokt.

I fredags kom mattan äntligen efter att jag (såklart) hunnit maila Lauritz för att höra vad den höll hus. Dom svarade att de tyvärr var underbemannade pga sjukdom (!) och hoppades få iväg mattan senare den veckan. Men efter mailet verkade dom iallafall piggna till snabbt för två dagar senare fanns den att hämta och nu ligger den här:



Och igår hämtade vi badkaret också. Dom väger dom där gamla gjutjärnskaren. Träningsvärk och öm svank har jag idag efter att vi med myrsteg konkade in karet igår. Just nu ligger det på badrumsgolvet med bara en tass på plats. Men det kommer bli fint. Jag ser fram emot att kunna ta ett bad just sådana här regniga och mörka dagar när man kommer hem från jobbet.

Nu är det dags att ta itu med en ny veckas jobb och det uta Kollegan som är borta denna vecka. Hur ska det gå??


Fredagsmys


Har spenderat kvällen i Länna. Hos MellanBarbro och hennes familj. Förr hängde jag var och varannan fredag hemma hos dom. På sistone har flyttar, renovering och kärlek minskat lite på mina fredagsturer till söderort. Men ikväll var jag där och det var precis lika mysigt som alltid.

Vad många kvällar jag suttit i den där soffan! Vi har framför allt följt Idol. Hejjat på Agnes, Sibel och Darin. Vi har också fått skrattkramp av att se Peppe Eng hastigt tvärsa över golvet i en jazzig och stressig quickstep i Let´s Dance. Vi har ätit koreanska pannkakor och krispiga avocadomackor.

Idag var det tacos och hela familjen Börjesson var på plats. Barnen, som livar upp sig lite innan läggdags,  bjöd på spontan nakendans och då hamnar man som gäst i ett svårt dilemma. Det är ju så roligt när båda barnen står och viftar på rumpan men samtidigt ska man inte skratta och uppmuntra. Knivigt.

Och så Idol då. Jag tröttnar aldrig. Idag var Reza´s Halo bäst. För mig får hon gärna sjunga på halvrisig engelska. Hon knäcker iallafall. Och Halo dessutom, inte lättaste låten.

Nu ska jag krypa till kojs. För i morrn är det nästan julafton för mig. Mattan från Lauritz finns nämligen äntligen att hämta ut på snabbköpet här runt hörnet. Jag är spänd...

Gonatters

Tjackat plurr




Vi har fyndat det här badkaret på Blocket. Tjohoo! På söndag hämtar vi det. Hur det ska gå till vet vi inte än...


WANTED!


Minns ni min fantombild på Aschberg? För nåt år sedan hitatde ju jag en sida där man får göra egna fantombilder. Man väljer öga, näsa, haka, frisyr m.m och sedan bredd, längd och storlek på dessa - hur kul som helst. Nu fick jag lust att göra en ny. Ville testa nån med glajjor. Och kolla! I´m the master of fantombilds!




Efterlyst: Mycket gravid kvinna i 30-årsåldern, hehe...



Fisbesök





Ikväll har Carola varit här med sin lilla vovve som har fått kärleksnamnet Fisan med åren. Han är fin han, väldigt mycket liv i´n men sen plötsligt byts det ut mot gos. Carola säger att det bästa hon vet är lördagmorgnar när dom har sovmorgon och Fisan ligger och myser på rygg med benen rakt ut mellan henne och hennes kille Alex i sängen. Och jag håller med. Det låter fint det.




Hipp Hipp


Idag fyller LillBarbro 1 år.
Tänk va!




Överraskning


A har fixat en ny bakgrundsbild till min dator.



Detta efter att vi med skräckblandad förtjusning läst hennes blogg. Det var Kollegan, förstås, som snokat rätt på den. Dra på trissor och kom igen på små hjul säger jag bara.




Långhelg


I fredags tog vi ledigt för att det varit så hektiskt på sistone och för att kunna få klart lite mer i hemmet. Har varit så skönt. Vi startade upp med att äta frukost/brunch på Cinnamon här i Hornstull. Sedan lämnade vi nycklar till mitt Shurgardförråd,  (farväl, fina förråd). Vi borrade upp en stringhylla i vardagsrummet. Trodde att vi skulle kunna det här nu men det är verkligen så att varje borrning är en ny överraskning. Nu är den uppe. Men också den till slut med hjälp av PL400. Än har vi dock inte vågat ställa något med tygnd i den men jag tror vi kanske tar steget fullt ut nån gång nu denna vecka.

På lördagen kom Stina Anna och Sylla över och sedan gick vi ut och åt på Ho´s. Det var skoj. Och gott. Fast platsen vid elementet rekommenderas inte, man smälter bort. Kul att träffa gamla gänget igen!

Och igår kom mamma och pappa över på middag då vi fått ordning på vardagsrumsdelen. A gjorde smaskig Coq au Vin (stavas det så?) som var yummie. Skönt att inte ha ett hav av flyttlådor längre!





RSS 2.0