lillbarbro

Det är eftermiddag i Italien. Genom de mörka brillisarna har jag utsikt över havet vars strand vi har legat på hela dagen. Ibland har vi snorklat iväg till revet och kikat på färgglada firrar. Jag har just tagit en dusch och gjort oss två ordentliga mackor med den krämigaste av mozzarella-ostar. Till det ett glas iskall öl. Sen sitter vi sida vid sida i eftermiddagssolen på balkongen och läser någon timme för att sedan ta en siesta. Jag och Ulla i Tropea sommar 2008. Jo, man tackar.

På Birka Paradise anordnades en karaoke-tävling för barnen. Många barn var modiga och vågade vara med. De flesta körde två och två med lite försiktig sång så som det brukar vara liksom. Gulligt. Men så ropar plötsligt arrangören upp vår kusins lilla Klara på scenen. Hon är sju år och jag tror hon var yngst av alla. Man undrar lite om hon kommer våga.

Men OM hon vågar! Ensam på scenen kör hon som ingen annan. Mina ögon tåras som på befallning och när jag vänder mig om så ser jag att det händer även MellanBarbro och Anders. Vi sitter och bölar allihop för att hon är så bra. Klara får med sig hela publiken och till och med den obligatoriska schlagerarmen sitter där den ska i slutet. Det här var helt klart det finaste ögonblicket på resan.

Ps. De stående ovasionerna på slutet kommer från "bollhavskillen" Ds.

 

.... Birka Paradise

Det är så härligt. Det ÄR som i reklamen det går till på dansgolvet. Det blev vi vittnen till.

 

 

Det har legat en magisk aura runt A under vår vistelse på Birka Paradise. Det var Joa som först lade märke till det. Och det var bara att konstatera - A var magnetisk. Tonåringar tisslade, damer och herrar drogs åt hans håll. Jag kände mig som Idol-Eriks flickvän på scenen när han sjöng vinnarlåten - oönskad!

Vid hissen på båten blev vi stoppade av en glad karl. "Du" sa han och pekade på A "du är den skönaste snubben ombord, wow... det liksom bara, wow... du och jag i bollhavet i morrn!" Vi andra häpnades. Killen var som hypnotiserad och gick nog faktiskt baklänges därifrån.

När vi gått av båten gick vi en liten promenad på Söder via serietidningsbutiken på St Paulsgatan. "Behöver du hjälp?" frågade killen i kassan mig. "Nej jag är sällskap till karln där" sa jag och pekade på A. "Jaså, ja där har du någon att hålla i mot när det blåser. Han ser stor och stark ut. Skulle man skjuta kulor på honom skulle de bara studsa iväg" (kom från en kille som förmodligen läser mycket serier)

Tji-tji-tjing Jackpot säger jag bara - Jag har en superhjälte vid min sida!

Två saker bekymrar mig just nu. Ett. Mina nycklar är borta. Puts väck. Har letat och letat och till och med ringt till Farbror Polis som tog sig en bra stund att anmäla mina dom försvunna. Jag fick lämna så mycket uppgifter att det kändes som att detta var vad SödermalmsPolisen kommer att lägga krutet på under resten av veckan. Fint så.

Det andra är min overall. Försvunnen även den! Har fortfarande inte kommit med Posten och skulle kommit senast i fredags. Och nu är den återigen slut i min storlek på Asos. Ack, vad bekymmersamt livet kan vara ibland!



Men så en fin grej. Igår kom finkusinen Sylla förbi jobbet. Hon hade handlat ett grönt thé till mig och valt ett för "grönisar". Det doftar ljuvligt men jag har ej hunnit testa det än. Men jag gissar att jag kommer bli omvänd vad det gäller gröna théer nu. Tack Syllibyll, du e fin du!

Å så på bandfronten.  Nu ligger vår spelning i farozonen för att skjutas upp. För många kockar... Suck.



(Fadde-foto, jag veet. Men jag kunde inte låta bli)

Har ni träffat vår nya familjemedlem?



Ett neonrör i färgen röd. A har länge velat ha ett neonrör. Jag har varit motståndare. Vart ska det passa in? Men jag har strechat och köpt ett till A. Och jag börjar gilla det. Nu har vi kommit på var det ska få sitta också. I vår minihall utanför toan där vi ska ha vår svarta akvariumtapet. Då får fiskarna en akvarielampa!

Ojojoj vad det har snöat! Och ojojoj nu är det väldigt väldigt vackert ute igen. Långholmsgatan är täckt med packad vit snö. Som ett längdskidspår ser det ut. Överallt står människor och gräver ut sina bilar som är fullständigt insöade. Men idag kan jag inte låta bli att se det vackra i det. Glittrig pudersnö i hela stan. Skinande sol på det. Vilket väder!

Vi har idag brunchat med Ana, Tom, Emma, Marcus, Saga och taxen Sören på Cinnamon. Det bästa med Cinnamon är deras goda hembakta fikabröd till humana priser. (Tror en stor kanelbulle kostar 12:-, det är banne mig sällsynt billigt i Stockholm) Det sämsta med Cinnamon är dörren som öppnas och stängs och drar in den -12-gradiga kylan i ett. Men åh så trevligt det var att träffa alla!

Ikväll ska vi åka på kryssning med Birka Paradise. Ska bli väldigt skoj eftersom det är med Både MellanBarbros familj, StorBarbros familj och en massa andra kompisar. Jag ska unna mig en spa-behandling. Men frågan är: Vulcanic Heat Pack som rensar bort slagg och gifter och ger lyster och vitalitet eller en Pedikyrbehandling med fotbad, formning av naglar och nagelband samt borttagning av förhårdnader, lackning eller fotmassage.. Babyhy eller babyfötter?

Den här veckan har gått snabbt. Detta trots att det just nu är en mycket slow period på jobbet. Två dagar har vi varit på inköp/mässa och inhandlat nya skor för nästa höst vinter. Har varit roligt men det är mycket svårt att avgöra vilka vinterskor man ska köpa till höst 2011 samtidigt som man har en lite segdragen rea med just vintersortiment i butik. Men det brukar ju ordna sig till slut. Och så är det lite trevligt att skrota runt bland skohandlare och tjabba. Efter att ha jobbat i branchen länge är det en hel del kända nunor på sådanahär tillställningar. Trevligt.

Igårkväll hade jag och A en firarkväll. Vi firade inget speciellt. Ett tag kom vi på att vi firade ett och ett halvt år, men det visade sig inte riktigt stämma. Först var det sojabönor och mousserande i soffan och sedan gick vi till Ho´s (ni vet den kinesiska restaurangen jag talat mig varm om tidigare) och åt krispig biff med she szuan-sås. Allt med she szuan-sås är grymt gott. (Chansar lite på stavningen, men den är eventuellt rätt) Det var en mycket trevlig afton. Så sällan vi orkar pallra oss iväg utanför hemmet en vanlig vardagkväll i denna långa vinter.

Ikväll och i morgonkväll ska det repas. Snart är det dags för vår spelning på Metro som jag hoppas att ni vill komma till. Jag har sakterliga börjat bygga upp ett pepp.

Nu ska jag iväg till jobbet för sista gången denna vecka.

Tjo!

Hemma, inomhus, finns endel vårtecken som dessa fina blomster...

...men utanför fönstret ser det fortfarande ut så här. Vackert, visst, men nu tror jag inte att man står ut så mycket längre med vintern. Fram med våren utomhus också, snälla! Behöver solsken, värme och fågelkvitter nu för att orka stiga upp på måndagsmorgonen.

Ja sannerligen, jag har alltid haft en svag punkt för detta klädesplagg. Lite svårt att förklara varför, men det bara är så. Overallen e tuff. Idag inhandlades en ny variant på postorder. Med breda axlar och lite snärtig stuss. Jag hoppas den ska passa.




Som ett litet bevis på min förkärlek till detta klädesplagg har jag satt ihop en lista på overaller genom tiderna i LillBarbros liv. Håll tillgodo:

1976 - Ett gäng stickade historier gjorda av min mamma

1978 - Den s.k "Kram-&-kläm"-overallen - röd i plysch med blå detaljer

1980 - Syster Sofie svassar runt hemma i en vinröd plyschvariant till overall, i vars fickor hon försöker trolla bort grejer för mig. Jag lyckas dock avslöja hennes trick då de stora plyschfickorna skramlar för mycket.

 

1989-1990 - I Ellos-katalogen fanns en jättepyjamas stor som ett tält i mjukistyg som jag hett önskade. Den blev aldrig min men drömmen var stark.

1997 - Syster S inhandlar en grym tight jeansoverall som LillBarbro nästan gör till sin.

1998 - Samma Syster hittade en skön 70-tals slalom-overall i tight modell som jag flitigt lånade i skidbacken.

1999 - Äntligen!! Byxdressen finns på H.M! I en sofistikerad ärmlös svart viskos-version med slängiga ben. Min parad-party dress!

2000 - Igna har fixat ihop en Safari-overall. Khaki förstås, med breda axlar och snedknäppning. Benen har rykt och blivit shorts. Med klackar blir den fabulous.

2002 - Lilla shortsdressen inhandlas i silkigt material. Känns 70-tal. Den e grymt snygg än, men den e för mycket underkläder för att jag ska palla använda den in public. Blir kvar i garderoben.

2004/5 - På TopShop hittar jag en byxdress med korta ben i gubb-byx-material och krage. Mycket tjusig och den används än.

2007 - På Beyond Retro hittar jag en byxdress i blå syntet som känns som den  tillhört Lucy i Dallas 1982. Liten med smalt band i midjan och tunna axelband. Inköpt men oanvänd.

2007 - Monki har en kroppsstrumpa i ski pants-modell, musgrå är den. Perfekt att "bygga vidare på" med tröjor och klänningar.

2008 - Ja nu e det Monki-overallens tur att flytta in i Lucy-garderoben. Lite mer bilmeckarstuk än någon av de tidigare.

När jag får stunder över att tänka så är det mest två saker som min hjärna jobbar med just nu. Kök & badrum.  Fantiserar ihop hur vi skulle kunna göra i våra sådana. Ikväll är det badet som fått mest uppmärksamhet.

Vi är lite inne på att det skulle vara tjusigt till detta (jag vet att jag tjatar) marockanska stengolv med bara enkla cementfärgade väggar. Helst skulle det vara putsad yta av något slag men det verkar inte som att det är en helt godkänd variant så nu tänker vi lite på cementplattor eller liknande. Men det måste bli rätt bara, få rätt typ av cementfärg som är lagom ojämn och flammig.

Några badrum att inspireras av med liknande stil har jag här. Och är det inte väldigt fint med blandningen av grönt, trä och grå cement? (Den gröna färgen är så fin)









Bilderna är från Sköna Hem och Ballingslöv

"tja säljer min chinchilla p.g.a hatar honom. han heter teo och är ungefär ett år gammal en liten bok följer med om hur man hanterar den och lite till. den är svårsköt och ganger på allt t.ex sladdar saker gjorda av trä. bur medföljer vid köp. ring mellan 12 - 19... ps. han skiter mycket."

Här kan du hitta fler fina Blocket-annonser: BestOfBlocket

Endel projekt tar tid. Gardiner i vardagsrummet är ett sådant för min del. Gardinstång inhandlades kanske i oktober. Tyg i december. Stången kom upp för tre veckor sedan. Förra veckan hade jag sytt klart gardinerna. Dock med vissa irriterande omständigheter som gjorde att den sista gardinen inte går att få på plats utan att åka och köpa en ny gardinstång på Ikea alternativt dra till Clas Ohlsson och leta efter pytteliten skruvmanick.

Nåväl, kanske räcker det ändå med de tre som är uppe. Insynen går nu att få bort iallafall och det var ju det som var syftet. (Sedan kunde man ju önskat att det skulle gå att dra i gardinerna på ett smidigt sätt, men nu får man hoppa upp på stolar eller soffor och bitvis slita lite i tygen för att få dom att flytta sig) Här är dom iallafall:

Vaknade i morse och hade dröm att jag var på en smal, rak och lång bergstopp med lös snö i drivor som kunde ramla över en eller som man kunde falla igenom. Under och på sidorna fanns iskallt vatten och på andra sidan en stor skidbacke med folk som gjorde loopar med skidor och snowboards. När de gjorde sina konster så kom dom så nära i luften att jag nästan tappade balansen av vinddraget och snöstänken. Som att inte detta var tillräckligt obehagligt så var jag plötsligt i det iskalla vattnet och fick köra klädsim. Hade hoppat i för att ta upp mitt fina överkast som höll på att sjunka. Oturligt nog hade det bundits en tegelsten i nacken på mig vilket försvårade mina simtag till pelarna vid snöbergets botten.

Jag var inte rädd där jag låg i vattnet och sprattlade, men det kändes omständigt att ta sig i land och jag insåg att det heller kanske inte skulle vara möjligt. Jag hade någon sort assistans iallafall som hjälpte mig vid bergskanten men där tar drömmen slut.

Det är spännande med drömmar. Det känns så självklart att dom grundar sig i något. Men vad? Jag somnade med lite kymig söndagsångest igårkväll och ville helst ha en till ledig dag med A. Och i morse skulle jag till banken och dividera om mitt pensionssparande och lite andra grejer. I tankarna finns också en lite negativt pirrig tanke på att det snart är spelningsdags med mitt band. Blandat med pirr av förväntan. Jag är vek när det kommer till utmaningar. Jag gissar att det är dessa få grejer som ligger bakom min tegelsten i nacken. Vad tror du?