lillbarbro

På ,hrrrmmm, allmän begäran följer här en liten text om bröllopet jag var på förra helgen. Hade tänkt skriva om det men lackade ur så när min kamera som jag skulle fotat fina bilder med pajjade just lagom till tillställningen. Nåväl.

Var ju bjuden på ett syrianskt jättebröllop med 600 gäster. Syrianska bröllop brukar visst vara jättestora. Brudgummen springer på bröllop nästan varje helg sommartid säger A. Och nu var det hans tur. Det hela ägde rum i Södertälje och vi bokade hotellrum och ägnade dagen åt spa-häng då själva vigseln brann av först klockan sju på kvällen. Tre stycken vackert färgglada präster turades tillsammans med en flickkör om att sjunga sig igenom hela vigseln. Medan de kvinnliga gästerna brast ut i glädjerop lite då och då. Bröllopsparet var jättefina och såg lyckliga ut. Härligt att se.

Efter vigseln var det stor fest med middag och dans. Tjejerna glittrade ikapp i färgglada skrudar. Bara ryggar, tjusiga håruppsättningar, paljetter i mängder och skyhöga klackar. Hela vårt gäng var placerade vid samma bord och satt och mumsade av gott plock av olika röror och annat smarr medan vi beundrade kärleksparet som dansade bröllopsdansen på 2 storbildskärmar i lokalen. Det skålades också en hel del. Mycket av allt!

Jag fascinerades av hur mycket dans det var. Förutom att bröllopsparet dansade sig igenom i stort sett hela festen (!) så var det hela tiden ett par hundra gäster uppe och svängde om hela tiden. Det var ringdans med steg och rörelser som alla kunde. Såg mycket maffigt ut när så många människor dansade likadant med armar och ben. Gammal som ung. Vi hakade på lite då och då, men till slut blev det för komplicerat för mig att hänga med. En wedding singer med orkester sjöng och spelade hela natten lång. Inga långa tal eller annat spex. Bara sång och dans. Alla sånger innehöll många upprepningar av bröllopsparets namn. Och hela tiden kunde allt följas på bildskärmarna. Jag vill understryka att tjejerna alltså dansade timme efter timme i stilettklackar. Jag var imponerad.

Framåt småtimmarna bars en jättelik bröllopstårta fram. En gigant på 6-7 våningar. Paret skar tillsammans en bit att mumsa på med något dolk-liknande redskap. Fotades sedan mumsandes på biten. Men sedan blev man förvånad ska jag säga. Tårtan visade sig vara fejk och bars ut igen! Istället bjöds gästerna på en dessertbuffé. Inte mig emot. Här fanns allt en sockerslav skulle kunna önska sig: En massa frukt, kakor, rinnande varm chokladsås i fontän, äppelkakor, morotskakor, prinsesstårtor. En dessert orgie utan like! Och efter den var alla vi svennebananer på vårt bord så pass mätta och goa att vi var helt utslagna. Klockan var runt två och vi var rädda att bli tagna för mesproppar om vi tackade för oss. Men det visade sig vara helt ok.

Vi tog avsked av det fina bröllopsparet som dansade vidare - vackra, lyckliga och svettiga (iallafall gummen, bruden var förtjusande snygg och osvettig hela bröllopet igenom trots dans) och kröp till kojs. Somnade på två röda. Jag drömde danssteg. Jag kan dom nu. Men hur fasen får man till armsvängarna??