lillbarbro

"Kommer du att ha en massa pynt hemma under julen?" frågade A mig härom dagen.

Han börjar lära sig mig nu. Han misstänkte nog att jag gömmer en stor samling ljus, glitter och stjärnor någonstans i lägenheten. Jag ville inte riktigt erkänna hur mycket jag går igång på julmyset. Berättade att jag brukade ha lite julstjärnor, just för att man får en skön mysbelysning hemma. Och eventuellt en gran med, nu när ändå självaste julafton ska firas hemma hos mig i år.

Det är i och för sig så det brukar vara med. Men i morse när jag var på väg till jobbet gick jag in en sväng på ROOM där julen redan var på plats. Stod förundrat och höll i ett vackert stort glaspäron som man skulle hänga i granen. Äpplen fanns det också. Så tunt, skirt och vackert. Ljuvligt i alla sin enkelhet. Jag lyfte blicken och såg mig omkring. Såg ljusslingor och julgranskulor. Började försiktigt pilla på en liten isbjörn i glas. Julmyset sköljde obarmhärtigt över mig. Ville ha, ha ha!

Och så här är det ju varje år. Trots att jag aldrig direkt längtar efter julen och stundtals tycker den känns rätt jobbig när den nalkas så går det inte att förneka.  I December blir jag en sucker för julstjärnor, grandoft, julglögg och Mariah Careys gamla julskiva. Ingen idé att hymla med. Pyntkärringen vaknar till liv. Bara några få dagar kvar.  Watch out.