lillbarbro

Här på mitt jobb händer det titt som tätt att folk glömmer handskar och mössor och grejer. Oftast blir dom kvar här, ingen verkar riktigt orka leta upp sina borttappade pinaler. Då faller det sig naturligt att jag ibland efter en längre tid kan se grejerna som övergivna stackare som letar ny ägare. Är det något som faller mig i smaken kan föremålet ha förmånen att haka med mig hem.

Härom veckan hände detta ett par fina svarta handskar i skinn. De låg här ett långt tag och jag frågade tjejerna som jobbar extra om det var deras. Icke. Så jag tog hem dom. Har fungerat jättebra och jag har känt mig varm och snygg om händerna på samma gång. Tills i fredags då jag satt på t-banan med Kollegan.

Har du också såna handskar? säger hon.

Ja, har och har, ett fynd på jobbet....  svarar jag malligt innan jag inser att mina nya fina handskar tillhör själva Kollegan som varit borta från jobbet i några veckor.

Sedan garvar vi så vi får kramp. Jag av både komiken och genansen. Kollegan endast åt mig. Hon fick genast tillbaka sina handskar och jag gick med hennes andrahandsval från t-banan.

Sicken klåpare jag är.