lillbarbro

Var på tapaskväll med jobbet igår. Trevligt! Det är så smarr med calimares, men jag tror jag åt för många igår. Friterat är inte bra för min stackars känsliga mage. I morse körde jag Lillrävens pappas trick kan jag säga, och då vet vissa av er vad jag menar. Caroliosos sov hos mig och vi fikade julvört och te när vi kom hem inatt.

I morse ringde telefonen. Jag trodde det var mitt i natten. Det var MellanBarbro som fått återbud och erbjöd mig en klipptid på morgonkvisten. I mitt snurriga nyvaknade tillstånd kom jag fram till att jag aldrig skulle hinna. När jag tänkt efter några minuter till kom jag på att jag räknat fel på en timme.  Desperat som jag är efter en klippning ringde jag andfådd upp och ändrade mig.

MellanBarbro hämtade upp och utanför hennes salong gjorde hon den proffsigaste fickparkering jag skådat. Nja, proffsig är nog fel ordval då hon faktiskt puffade lätt på de andra bilarna några gånger för att komma på plats. Men när hon var klar så var det inte ens centimersavstånd mellan bilarna. Det var millimeter vi snackar om. Millimeter! Vi stod båda med öppen mun och undrade hur det gick till. Sen smet vi därifrån och hoppades att de andra bilarna inte skulle ha alltför svårt att lirka sig ut.

Och nu står jag här på jobbet med ett nyklippt svall. Så skönt! Jag har haft ett trassel hela hösten, och jag trodde nog att det var trasslet som skulle få bli kvar över jul och nyår. Nu är det svall. Och jag är så tacksam och nöjd. Tack kära Mellis!