lillbarbro

Januari.

Hittills i mitt liv minns jag inte en enda januarimånad då jag har haft pengar efter den 10:e. Det är så mycket utgifter plötsligt! Det börjar med att chefen är bussig och ordnar så att December-lönen kommer in några dagar innan jul. När jag ser att lönekontot fyllts på på förtid brukar jag höra en varningens röst inne i huvudet som påminner mig om den kommande skräckmånaden - Januari. Jag lyssnar visserligen på den rösten, men samtidigt är det precis nu som mitt julhandlelsbegär sätter in som kraftigast. Jag tycker det är värt med ett par extra klappar, kanske även någon till mig själv. Jag köper ytterligare några trevliga atteraljer att smycka mitt julehem med. Julgranen kostar en hel förmögenhet.

Sedan lever jag gott i en lyckobubbla några dagar och strax innan nyår kommer jag på att räkningarna inte är betalade. Det har jag helt lyckats ignorera under dessa dagar av hemmachill och julemys. Och var det inte extra mycket räkningar denna månad? Jo. Försäkringsavgifter i mängder tillsammans med lite annat smått å gott. Detta gör att redan vid nyår börjar det bli skralt. Och då börjar rean. Kanske går man förbi Karen Millen som har superduperrean på sina nyårsstassar. Kanske tycker man att det kan va värt att leva fattigt för att få glittra ikapp med stjärnorna på Nyårsafton?

Ja kanske det. För efter Nyår så är kontot länsat. Och jag undrar varför jag aldrig lär mig. Nu är det matlådor och hemmahobbies som gäller ett tag framöver...