Remember me
Lyssnar på en gammal dänga här. "Remember me" med BlueBoy. Och oj vad jag gillade den en gång i tiden. Tänker på Åre och Bygget där jag tillsammans med Lillräven kände mig som Dancing Queen till just denna låt. Och visst var vi det. Och har varit många gånger sedan dess till andra låtar. Tror fortfarande vi kan vara dansgolvets drottningar om vi bara vill. Men alltför sällan hamnar vi på ett sådant. Ska vi ge det ett försök i helgen, Lillräv? Och varför blir man så sällan SÅ förtjust i en låt nu för tiden? Jag vill ha den där superkänslan i magen som uppstår när man verkligen, verkligen diggar en låt helt fullständigt. Jag känner bara så för mina gamla favoriter. Är det för att jag är 30+?
Mmmm. bra låt! Jag hann faktiskt dansa till den i Åre när jag var där o hälsade på dig.
jag har en teori om låtar och känslor; jag tror det krävs lyssning i f.d. freestyle/nuv. i-pod, dvs lurar! Jag funderade på vilka råfavoriter jag haft på sistone och då var det några som jag uteslutande hört i lurarna när jag lyssnade på radio en period i höstas. Tex. no air med jordin sparks... det blir liksom så nära då!
Men visst, fler nostalgiska minnen verkar svårt att få, det är bara minnen av tiden upp till 20 som ger sådant.
Jag tror det hör ihop med samma grej att det blir allt svårare att ha koll på NÄR låtarna kom. Iaf om man inte lyssnar på radio så mycket. Då upptäcker man låtar genom att de skickas, eller att man snubblar över dem. De kan vara 20 år gamla, eller 20 minuter färska. Internät.
Och ÅÅÅÅÅ vad jag vill ut och tokdansa med dig!! Typ till klockan FEEM! (jisses). Men jag jobbar i helgen, mitt tuffaste pass. Urk. Men nästa helg? PAX!
